Det är kollegan Recyclingnet.se som rapporterar om studierna, som genomförts på Tema Miljöförändring, Linköpings Universitet, i samarbete med Scandinavian Biogas och Pöyry och med Energimyndigheten som huvudfinansiär.

– Resultaten från projektet, som startades 2011, innebär att vi nu kan ta nästa steg och börja etablera biogasproduktion även inom svensk pappers- och massaindustri och säkerställa en effektiv och lokal produktion över hela landet. Potentialen finns såväl i Sverige som i övriga Norden, säger Scandinavian Biogas forskningschef, Jörgen Ejlertsson.

Studierna visar att det är möjligt att väsentligt öka biogasproduktion från olika processer inom pappers- och massaindustrin med hjälp av ny kunskap och processkunnade samtidigt som investeringen per producerad normalkubikmeter går att minska.

Denna nytillkomna kunskap kommer bland annat att användas i samband med byggnationen av en ny anläggning för flytande biogas som uppförs av Scandinavian Biogas dotterbolag Biograft AS, vilken i etapp ett kommer att producera 125 gigawattimmar. Byggnationen av den nya anläggningen har påbörjats och kommer att ligga i anslutning till Norske Skogs pappersbruk utanför Trondheim.

Ett tillskott på en terawattimme biogas innebär att svensk biogasproduktion skulle öka med närmare 60 procent och motsvarar lika mycket biogas som uppgraderades till drivmedel i Sverige 2014.

– För att en hållbar energiomställning ska bli möjlig måste tillgången på förnybara energibärare öka. Det är därför av stor betydelse på samhällsnivå när det tillkommer nya substratkällor i den här storleken. För Scandinavian Biogas är denna typ av restprodukter också av stor vikt i arbetet mot vårt mål att själva producera en terawattimme biogas år 2020, säger Scandinavian Biogas vd och koncernchef, Matti Vikkula.

Att använda dessa nya avfallskällor skulle även medföra en jämnare fördelning av biogasproduktionen över landet.

(Bild: Metsä Boards massabruk i Husum)