Bärighetsproblem på Malmbanan – akut sänkning av axellasten
Av Trafikverket har sänkt den högst tillåtna axellasten på Malmbanesträckan Gällivare – Råtsi från dagens 30 till 25 ton.
Anledningen att Trafikverket noterat en ökad inre sprickbildning i rälsen, något som ökar risken för rälsbrott.
– Det är olyckligt att vi tvinga sätta ner bärigheten, men säkerheten går alltid först. Vår ambition är att så fort som möjligt kunna höja högsta tillåtna axellast till 30 ton igen, säger Staffan Ökvist, underhållschef på Trafikverket Nord, i ett pressmeddelande.
Trafikverket noterar att planen varit att byta spår på den aktuella sträckan lite längre fram: 2025-2026.
Nu utreder man om insatserna kan tidigareläggas och spåret ska hållas under noggrann uppsikt.
– Från och med nu kommer vi att genomföra än tätare maskinella inspektioner av rälsen. Vi övervakar spåren med en kombination av maskinella mätningar och okulär besiktning med regelbundna intervaller, säger Staffan Ökvist, underhållschef på Trafikverket Nord.
– Händelsen accelererar behovet av en upprustning och en kapacitetshöjning på Malmbanan. Vi behöver förstärka järnvägen för att möjliggöra den gröna omställningen i norra Sverige, säger Helena Eriksson, regional direktör Trafikverket region Nord.
Den nedsatta axellasten började gälla den 23 december och LKAB säger i en kommentar att det akuta beslutet innebär att man måste minska lasterna i de malmtåg som går på sträckan med cirka 20 procent.
– Det här är mycket oroande, Malmbanan är vår Suezkanal. Fungerande tågtransporter är avgörande för hela vår verksamhet och den stora omställning vi planerar, säger Niklas Johansson, direktör för kommunikation och klimat på LKAB, i ett pressmeddelande.
Företaget noterar att man för drygt ett år sedan, i november 2021, drabbades av en omfattande urspårning med stora materiella skador på just denna sträcka.
– Det är en katastrof att underhållet på banan är så eftersatt att man nu oplanerat tvingas till den här typen av akuta åtgärder.
– Mardrömmen vore ju fler urspårningar eller att sprickbildningen inte stannar av så att det krävs ytterligare åtgärder längre fram, eller ett totalt stopp innan de hinner ersätta rälsen, säger Niklas Johansson.
Han konstaterar att LKAB är helt beroende av Malmbanan.
– Vi har påpekat det gång på gång. Det här visar hur utsatt detta är. Vi måste få stabila förutsättningar och fungerande infrastruktur. LKAB stod förra året ensamt för runt 0,7 procent av svensk BNP. Vi delade ut över 12 miljarder kronor till staten för 2021. Det är inte så att det bara skulle märkas i Norrbotten om vår verksamhet inte kan fungera.
Han betonar att mycket måste göras på banan – det handlar inte bara om att vidmakthålla dagens kapacitet utan att öka den.
– Tiden talar emot oss här. Det behövs ett generalgrepp kring Malmbanan nu, vi behöver ju ökad kapacitet, inte sänkt.
