Råvaruanalytikern om elmarknaden
Av Emelie Werme
Varför stiger elpriset?
– Det grundläggande problemet på europeisk elmarknad är att konsumtionen är större än utbudet, vi har helt enkelt för hög konsumtion i relation till vad som produceras. Situationen med för lågt utbud förvärras ytterligare när en så stor del av produktionen baseras på gas. Många europeiska länder har byggt upp stora lager inför vintern men de räcker inte om leveranserna utifrån minskar kraftigt. Något som nu sker när Ryssland stryper sin gasexport till Europa. Det kommer sannolikt leda till än större brist på el och då stiger priserna ytterligare från redan dramatiska nivåer.
Hur höga kan elpriserna bli?
– Det är omöjligt att säga. Men en bra bit över 10 kronor per kWh kan inte uteslutas i ett värsta-scenarie. Elmarknaden fungerar inte speciellt bra just nu med dessa extrema prisförändringar och prisnivåer som är ohållbara på sikt.
Vad innebär den statliga garantin som regeringen presenterade tillsammans med Riksbanken och Finansinspektionen?
– Politiker runt om i Europa vill nu garantera att elmarknaden fortsätter att fungera finansiellt och praktiskt genom att tillföra likviditet, och därigenom säkerställa att energibolag kan upprätthålla sin verksamhet. Det är därför olika länders regeringar nu agerar, däribland den svenska.
Är det för sent att binda elpriset nu?
– Jag tycker man ska avvakta när det är så pass oroligt på marknaden som det är nu, däremot ska man försöka dra ner på sin konsumtion.
Hur tycker du man ska tänka som privatperson?
– Särskilt om man är villaägare så är kostnaden för uppvärmning oftast en stor del av energikostnaden, speciellt under vintermånaderna. Min uppmaning är då att man försöker dra ner sin elkonsumtion. Att minska förbrukningen av varmvatten och sänka inomhustemperaturen med någon eller ett par grader, särskilt när det är kallt ute, är det mest effektiva man kan göra för att minska sina utgifter. Hushållsmaskiner som drar mycket ström påverkar också, så se till att ladda tvättmaskinen fullt.
Vilka risker innebär de höga elpriserna för jobben?
– Det är onekligen en allvarlig situation. Pappersproduktion, återvinning av kartong, stål, aluminium, ja en stor del av energiintensiv produktion tappar nu rejält i konkurrenskraft. Om kostnaden för el plötsligt är större än slutproduktens värde hotas förstås i slutändan jobben.
Sverige har en stor basindustri.
Hur kommer exempelvis pappers- och stålindustrin att påverkas?
– Många större svenska bolag har arbetat kontinuerligt med prissäkringar och har historiskt sett haft bättre tillgång till strukturellt lägre elkostnader, framförallt tack vare produktion i den norra delen av Sverige. Men också de verkar på en global marknad.
Christian Kopfer menar att svenska industribolag kan drabbas hårt, beroende på var i Sverige produktionen sker, men kan möjligen ändå komma att klara sig bättre än konkurrenter ute i Europa som just nu har en ännu svårare situation.
Ser du några företag eller branscher som klarar sig bättre, eller rentav gynnas?
– Det kanske är svårt att tala om att någon gynnas av utvecklingen just nu men omställningen bort från fossila bränslen påskyndas, vilket gynnar företag verksamma inom energieffektivisering och de som tillhandahåller elproduktion och förnyelsebar energi.
Vad kan staten göra för att skydda hushåll och privatpersoner?
– Nu finns det idéer att exempelvis sätta pristak på importerad gas. Det låter bra men fungerar sällan i praktiken då de kan mötas av minskade leveranser från producentländerna. En mer realistisk idé är att dela upp elmarknaden i två delar; en som är baserad på naturgas och en övrig elmarknad, så att inte bristen på naturgas påverkar hela marknaden. Det är inte heller helt lätt men något som kan leda till att vissa länder som har liten förbrukning av gas, däribland Sverige, skulle gynnas.
Han tillägger:
– Men i grunden är det för lite produktion och för stor konsumtion i relation till vad vi producerar och det går inte att hitta en magisk lösning vid skrivbordet.
Kan vi spara oss ur energikrisen genom minskad förbrukning? Eller behövs det mer produktion? – Kortsiktigt kan vi spara och vi behöver konsumera energi mer medvetet och effektivt. I den mån vi använder el i dag kan vi förhoppningsvis använda den mer effektivt i framtiden. Men på sikt kommer det behövas mycket mer el och då behöver vi mycket större elproduktion. Samhället ska också elektrifieras, då måste vi få upp produktionen. Det löser vi inte långsiktigt genom att som nu köpa in el, ska vi ställa om till ett klimatmässigt hållbart samhälle måste Europa producera mycket, mycket mer koldioxidfri el.
Källa: Handelsbankens pressmeddelande
