Järnvägsunderhållet går bakåt - för att komma framåt
Hallå där Anders Ekberg. Du är föreståndare för kompetenscentrumet Chalmers Railway Mechanics, Charmec.
Vad tror du att nästa revolutionerande upptäckt inom järnvägsforskningen blir?
- Det som händer nu är digitalisering med mängder av data från sensorer och så vidare. Jag tror nästa steg blir ett steg tillbaka. Att vi börjar se över vad det är för information vi behöver ha istället för att bara låta oss översvämmas av den. Det är inte så enkelt att ta fram det viktigaste och använda det på rätt sätt.
Han berättar att det finns en oerhörd mängd data inom järnvägsbranschen. Men den är svårtolkad.
- Vi har så många förutsättningar som inte är konstanta. Järnvägen ligger öppen ute och påverkas av klimatet. Det är olika sorters fordon som trafikerar den. Spåren är lagda på olika grunder. Vad är då de viktigaste parametrarna när du exempelvis vill planera underhåll på vagnar och bana?
Det finns bra hjälpmedel för att göra riskbedömningar och analyser med hjälp av den data som kommer in. Men det kan lätt blir fel om man inte förstår vad all data betyder.
- Det går alltid att göra trendkurvor - men vad betyder de? Man kommer lätt fel om man bara försöker tolka data blint. Där tror jag att det kommer att hända mycket. Du kan inte heller alltid mäta det du vill ha. Du kan till exempel inte mäta kontaktytan mellan hjul och räls. Då får du gå bakvägen och mäta hjul- och rälsprofiler. Men resultatet av profilerna - hur vet vi om det är ett dåligt resultat? Ett annat exempel hjulkraftsdetektorer i spåren. Där får vi ett värde på till exempel 200 kiloNewton. Är det dåligt? Är det så dåligt att vi måste stanna tåget?
Genom att förstå vad datan innebär går det faktiskt att svara på den frågan.
- Genom att vi nu även kan kombinera mätdata med simuleringar - så kallade digitala tvillingar som återspeglar verkligheten kan vi bättre förutspå vad som är säkert och inte och dessutom ta bättre beslut om underhåll med mera, avslutar Anders Ekberg.
