Forskare har täppt till säkerhetshålen
Karlstads universitet berättar i forskning.se att två av deras forskare lagat hålen i anonymitetsnätverket Tor. Åtminstone tillfälligt.
Anonymitetsnätverket Tor har miljontals användare varje dag, världen över. Nätverket är viktigt för människor i utsatta situationer för att exempelvis undgå övervakning eller censur. Syftet med Tor är nämligen att du som användare ska kunna surfa på webben anonymt utan att information om vilka sidor du besöker registreras.
De två Karlstadforskarna har både identifierat brister i anonymitetsskyddet och bidragit till tekniker som gör nätverket säkrare för användarna.
– När en sida via Tor laddas ner sker en mängd aktiviteter över internet som till exempel att domännamn slås upp, bilder hämtas och reklamföretag kontaktas för att visa annonser. Om en attackerare har möjlighet att se en liten del av den här informationen kan den användas för att göra attacker som bygger på artificiell intelligens bättre. Potentiella attackerare skulle till exempel kunna vara länder som vill övervaka sina medborgare eller censurera tillgången till vissa sidor, säger Tobias Pulls till forskning.se.
Tobias Pulls är lektor i datavetenskap vid Karlstads universitet och det är han som tillsammans med doktoranden Rasmus Dahlberg står bakom upptäckten.
– Nu när vi bättre förstår hur attackerna kan göras mer pålitliga så kan vi bygga bättre försvar. Vi har bidragit till små ändringar i Tor-nätverket för att det ska bli svårare för attackerarna att komma åt informationen, en kortsiktig lösning. På lång sikt kommer Tor behöva nya typer av skydd. Det jobbar vi för fullt på just nu, säger Tobias Pulls.
Han menar att användarna fortfarande kan lita på Tor som ett säkert nätverk för att surfa anonymt.
– Alla andra alternativ är uppenbart sämre, till exempel om du använder VPN eller bara surfar på webben på vanligt sätt.
Tor-utvecklarna har visat stort intresse för resultaten och har anammat forskarnas förbättringsförslag. Arbetet har finansierats av Internetstiftelsen och KK-stiftelsen, skriver forskning.se.
