Underhållsfria broar
Broar kan konstrueras så att material och vikt minskar med 40 procent jämfört med konventionella konstruktioner av stålbroar.
Målet är att skapa en ny stålbrokonstruktion som i långa loppet är billigare än den konventionella konstruktionen. Visionen kan bli verklighet om forskningsprojektet Sunlight går som planerat.
– Det är ett fantastiskt roligt projekt att jobba med, eftersom samhällsnyttan är så stor och konkret, säger forskaren och projektledaren Pia Borg vid metallforskningsinstitutet Swerim.
– Det handlar om ett nytt brokoncept med lättare stålbalkar och innovativt utformade korrugerade liv, säger Pia Borg och veckar illustrativt ett pappersark för att visa hur korrugerat material skapar högre hållfasthet.
– Att vi korrugerar gör att vi kan gå ner i tjocklek på stålet. Den ökade hållfastheten gör också att behovet av så kallade avstyvningar som stöttar balken försvinner, då går det fortare att producera. Att stålet i vårt koncept dessutom är rostfritt gör att underhållsarbetet i princip blir obefintligt när inte längre rostskyddsmålning behövs. Det sparar mycket pengar åt broansvariga, det vill säga samhället och blir dessutom miljövänligare.
I Sverige finns 1 400 stålbroar av olika typer. Hälften av dem är äldre än 60 år. Livslängden för en stålbro beräknas till cirka hundra år. Det här innebär att Trafikverket har stora kostnads- och arbetsmässiga utmaningar framför sig när det handlar om nya broar.
Trafikverket är kravställare i projektet. Bland aktörerna i projektet finns även såväl branschorganisationen Stålbyggnadsinstitutet som företag med specialkompetens inom stål, svetsning och brokonstruktion och Chalmers med sin spetskompetens inom beräkningar.
–Att vi har så många starka aktörer gör att vi snabbt kan använda den kunskap och de verktyg vi får fram under de tre år som projektet varar. Direkt efter projektets slut kan det brokoncept vi får fram implementeras i kommersiella broprojekt, konstaterar Pia Borg, Swerim som tillsammans med Klara Trydell leder projektet.
Det treåriga projektet inleddes hösten 2019 och finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.