Vätgassensor ger ökad drift och högre säkerhet
En vätgassensor tas nu fram som ska göra det möjligt att snabbare ställa om till vätgas som alternativ till fossil energi genom att öka säkerhet och optimera drift av bränsleceller.
Energimyndigheten tilldelar projektet Nano-Plasmonisk ultrasnabb H2-sensor för en säker väteekonomi 3,8 miljoner kronor.
Projektet är baserat på ett tekniskt genombrott som nyligen har publicerats i tidskriften Nature Materials av medsökande professor Christoph Langhammers forskargrupp på Chalmers tekniska högskola. I projektet integreras sensorchipet för vätgas från Chalmers med Insplorions egenutvecklade sensorplattform och anpassas till krav och behov från Powercell som arbetar med bränslecellsteknik.
– Vi behöver tillgång till sensorer som kombinerar kort responstid med hög mätnoggrannhet, kompakt format och dessutom till rätt kostnad. Sensorer baserade på Insplorions teknik skulle kunna möta samtliga krav och därmed också bidra till ökad effektivitet och tillförlitlighet hos våra bränslecellssystem, kommenterar Lisa Kylhammar, chef för stackutveckling på Powercell.
Projektets mål är att demonstrera hur dessa sensorer kan användas inom två olika användningsområden som ställer olika krav på sensorn. Dels för att i utvecklingssteget förbättra förståelsen och därmed effektiviteten hos bränsleceller och på sikt kunna optimera drift. Dels för att verka inom säkerhet kring olika vätgassystem som exempelvis vid detektion av läckage vid transport och lagring av vätgas, samt vid drift av bränsleceller.
Det som främst särskiljer denna sensor från befintliga på marknaden är dess snabba responstid. En snabb responstid är av mycket stor betydelse både för sensorer som ska fungera för säkerhetsapplikationer och för optimering av bränsleceller.
Projektets kommer att löpa under 24 månader med förväntad start i januari 2020.
