Dille på förkortningar
Jag vet därför hur texter kan användas för att inkludera och skapa gemenskap, hur ord kan leda till förståelse, nya insikter.
Omvänt kan språket brukas till att stänga människor ute, få dem att känna sig okunniga och dumma.
När jag kom till U&D blev jag därför smått förundrad över den flora av förkortningar som grasserar i pressmeddelanden, nyhetsbrev och på mässor och konferenser där säljare av produkter och tjänster ofta står på scenen.
IoT var bland det första jag stötte på - och så varianten IIoT. Det var FU hit och TBU dit, och AM, MRO, ROMI, ROA, BSS, OEE (ibland benämnt TAK eller UTE), med mera.
Och som grädde på moset den tyska importtermen ”Industri 4.0”.
Varför denna förkortningsfrossa? frågade jag mig. Vill man ge sken av vetenskaplighet? Eller handlar det bara om att förse måttligt uppdaterade produkter, tjänster och metoder med en ny förpackning så att konsulter kan skapa ett behov och krama ur företagen några miljoner till?
Oavsett svaret så skapar vissa förkortningar på sina håll osäkerhet, en känsla av att inte hänga med, till och med stress. Jag har hört nästan lika många definitioner på vad Industri 4.0 står för som människor jag har träffat.
Inte undra på att Riksorganisationen Svenskt Underhåll har gett ut skriften ”Några begrepp inom underhåll, driftsäkerhet och förvaltning av fysiska tillgångar”. Ett utmärkt initiativ, men sorgligt att det ska behövas.
Med dessa ord tar jag farväl av er läsare. Det här är sista tidningen som jag gör som chefredaktör. Det har varit en förmån att ha kontakt med er. Lycka till med allt vad ni företar er.
CHRISTER ÅKERLUNDH
CHEFREDAKTÖR
Artikeln är en del av vårt tema om Ledare.
