De räddar miljonvärden med kompositer
Det finns ett antal företag som jobbar med kompositbeläggning av metall och betong. En sak som utmärker det verkstadstekniska företaget Ståthöga MA Teknik och deras samarbete med Chesterton är den breda paletten av ytskyddsprodukter.
- Materialen är väldigt nischade, så vi har en mängd material i vår portfölj som vi kan nyttja beroende på temperatur, media och pH-värde. Det gör oss unika, säger Martin Gyllix, försäljningschef på Ståthöga MA Teknik.
Bland Ståthögas kunder återfinns kraft- och värmeproducenter, stålverk, processindustrier, pappersbruk och avloppsreningsverk i Östergötland, Sörmland och delar av Stockholm och Småland.
- Det vi jobbar mest med vad gäller metall är slitskydd för applikationer som transporterar olika material. Det kan vara cykloner, tråg, skruvar, transportörsbottnar med mera. Inom det segmentet är vi väldigt starka.
Erosionsskydd på betong, till exempel i vattenverk, är också återkommande uppdrag. Invallningar runt cisterner är exempel på konstruktioner som behöver skyddas mot kemisk påverkan.
- Grunden för ett lyckat resultat är ett bra underarbete, betonar Martin Gyllix.
Är det en metallyta som ska ytskyddas måste man komma ner till ren metall innan kompositen appliceras. Betong måste också vara ren från smuts och kemikalier och får absolut inte innehålla för mycket fukt.
När grundarbetet är gjort appliceras kompositerna på olika sätt. De kan sprutas, spacklas, rollas eller penslas på beroende på vad skiktet ska skydda mot. Även tjockleken på skiktet varierar, där tunnfilm inte är mer än 1 millimeter, medan vissa tjockskikt är 6-7 millimeter.
- Tjockskikt används på slitytor eller där temperaturskillnaderna är stora. Vid temperaturchocker krävs tjocka skikt för att motverka ytsprickor.
Några exempel: En skruv inom skogsindustrin, som transporterar flis, behöver ett tjockskikt. En pappersmaskin klarar sig med 1 millimeter rostskydd.
Komposit är ett kraftigt, armerat epoximaterial, fritt från lösningsmedel. Beläggningarna fäster väldigt bra på både metall och betong och ger ett tätt skikt som står emot erosion, slitage och aggressiva kemikalier.
På betong har beläggningarna högre vidhäftning till underlaget än draghållfastheten i betongen och beläggningarna rör sig som betongen, vilket gör att de klarar både temperaturväxlingar och frostcykler.
Kompositernas härdningstid varierar från en till tolv timmar och ytskyddens livslängd styrs av vad applikationerna utsätts för. Skulle skador senare uppstå på ytskiktet kan skadan åtgärdas lokalt då ny komposit vidhäftar den gamla.
- Generellt kan man säga att med rätt underarbete, rätt material och rätt utförare så håller slitytorna i många år. Vi gör ofta en ROI-kalkyl tillsammans med kunden och kommer därefter tillbaka efter en tid för att analysera det faktiska utfallet.
Vissa begränsningar finns för kompositerna. De klarar inte extremt heta applikationer på 250 grader och därutöver, som till exempel asktransportörer.
- Det finns också enstaka kemikalier som vi inte klarar att skydda mot.
I sina verkstäder har Ståthöga i drygt 30 års tid räddat miljonvärden åt kunderna med hjälp av kompositerna. I de flesta fall utlovar Ståthöga en bättre verkningsgrad på utrustningen då kompositbeläggningen minskar flödesmotståndet samtidigt som den totala ägandekostnaden på applikationen minskar på grund av ökad livslängd.
I verkstaden jobbar ett tiotal av företagets 90 anställda med kompositer. Övriga arbetar med roterande utrustning, rör- och svetsuppdrag, plåt- och smidesreparationer, montage, reservdelstillverkning, lagerbyten, balansering, byte av tätningar med mera.
Christer Åkerlundh
Artikeln är en del av vårt tema om Ytskydd.