Foto: Frida Vilhelmson.

Ett pågatåg på väg från Helsingborg har havererat i Södervidinge på den skånska slätten, utanför Teckomatorp. För att resenärerna snabbt ska kunna åka vidare på annat sätt förbereder tågpersonalen för evakuering.

Trafikverkets nya röjningslok kallas in för bärga det trasiga tåget och lokföraren plockar fram en stege för att förenkla avstigningen ut i banvallens makadam.

Den här händelsen var bara en övning för att testa rutinerna. Men röjningsloket har använts redan innan, bland annat för att dra undan ett snabbtåg som fått stopp på linjen norr om Hässleholm.

– Vi röjer det trasiga tåget till en plats som inte stör övrig trafik. Därifrån får järnvägsföretaget själv bärga tåget, förklarar Göran Holmberg, projektledare för pilotprojektet i region syd.

Sedan mitten av mars finns det gröna loket i Malmö, tillgängligt för att med kort varsel sättas in för att hjälpa till vid störningar. Loket är utrustat med övergångskopplingar så att det kan dra alla tågtyper i Sverige och dragkraften ska även räcka för tunga godståg.

Från och med år 2020 ska 15 likadana röjningslok stå utplacerade på strategiska platser runtom i Sverige: Loket i Malmö ingår i ett pilotprojekt och är det första i Sverige.

– Det finns en tradition av att jobba med förbättringar här i syd. Dessutom är trafiken här representativ för hela Sverige och kan ligga till grund för förbättringar i hela landet. Det var därför vi valde att göra piloten här, säger Thomas Pettersson, som leder hela projektet inom Trafikverket.

Projektet är ett samarbete mellan Trafikverket och flera olika järnvägsföretag: Skånetrafiken, Öresundståg, SJ, Transdev – som kör Öresundstågen – och Arriva, som kör Pågatågen.

– Det är en pusselbit i förbättringen av hela järnvägstrafiken, för att stärka vår förmåga till störningshantering och ge relevant trafikinformation, säger Thomas Pettersson.

Förändringsarbetet är resultatet av ett regeringsuppdrag och går ut på att hitta sätt att minska effekterna när det uppstår störningar i järnvägstrafiken. Trasiga tåg som står i vägen ska flyttas snabbt och passagerare ska få bättre information och snabbare evakueras.

I dag konkurrerar 45 järnvägsföretag på de svenska järnvägsspåren och det råder brist på lediga lok som snabbt kan sättas in i röjningsoperationer. Därför behövs de nya röjningsloken.

– Vi har hittills tillämpat "sjöfartsprincipen". Den innebär att det bolag som har ett lok närmast en störning ska rycka in och hjälpa till, precis som fartyg får göra på sjön. Men det är inte så populärt hos bolag som ofta måsta ställa upp och bogsera, säger Thomas Pettersson.

Närmare tusen personer på Trafikverkets trafikledning och hos järnvägsföretagen ska nu genomgå en gemensam webbutbildning för att få samma bild av prioriteringar, beslut och arbetssätt vid störningar i tågtrafiken.

Men övningar i skarpt läge ger förstås också viktiga lärdomar. När det gäller övningen utanför Teckomatorp tycker Göran Holmberg att många delar fungerade bra. Inte minst gick det snabbt att koppla ihop det havererade tåget med röjningsloket. Men det fanns också en del som han tycker kan bli bättre. Framför allt gäller det tidsaspekten.

– Röjningsloket stod länge i Kävlinge innan det rullade ut, säger han.

Regeringsuppdraget

Regeringsuppdraget som Trafikverket fick 2017 innebär att Trafikverket ska genomföra åtgärder för en effektivare evakuering och röjning vid tågstopp. Syftet är att snabbt kunna evakuera resenärer och röja spåren vid olyckor. För att genomföra det arbete som krävs har regeringen skjutit till 215 miljoner kronor för tiden 2018-2020.