2

Bilder

Fasaden på Jean Bouin Stadium i Paris har byggts i ultrahögpresterande betong - UHPC.

Materialet togs fram redan för 15–20 år sedan men det är först på senare år som det börjat användas ute på marknaden, dock är det fortfarande inte någon jätteprodukt.

 - Den har högre hållfasthet vilket innebär att man kan använda mindre mängd material och göra tunnare produkter med samma hållfasthet. Ett normalt cementblock med armering kanske måste vara 70–80 mm men med det här behöver du bara 20–30 mm för att få samma egenskaper, berättar Urs Mueller forskare på forskningsinstitutet RISE.

- Mindre material är bra för miljön och innebär också färre transporter. Materialet blir nästan keramiskt med mycket låg porositet och det betyder att du inte behöver oroa dig för frost eller kloridinträngning.

Lägre underhållskostnader

Fördelarna är alltså många men det finns naturligtvis även nackdelar. Bland annat att dagens standarder för betong inte nämner UHPC vilket innebär att det kan vara svårt att använda i många sammanhang.

Betonghållfasthet anges ofta i MPa. Dagens standard reglerar hållbarhet upp till 115 MPa. UHPC kan utan problem nå över det - det finns varianter som når 150 till 200 MPa.

Kostnaderna är en annan nackdel men här måste man enligt Urs titta på totalkostnaderna:

- Kostnaden för ultrahögpresterande betong är ungefär tio gånger högre än att köpa motsvarande mängd vanlig betong. Men du behöver använda mycket mindre och det ger längre livslängd samt lägre underhållskostnader.

Materialet kan också ha en något sämre seghet och är lite mer sprött än den traditionella varianten, men det kan lösas genom att tillsätta olika typer av förstärkande fibrer.

Småkorn fyller hålrum

För att få de bra egenskaperna skiljer sig sammansättningen av den här betongen mot den normala varianten. Den påtagligaste skillnaden är en mycket god partikelpackning som uppnås genom att hålrummen mellan större korn fylls med mindre korn och UHPC innehåller därför mycket finkornigt material.

Även om materialet inte har fått det stora genombrottet som många kanske trodde för några år sedan används det till olika ändamål, ofta i mindre kritiska tillämpningar. Det kan handla om spännande design för fasadbeklädnad till olika hus, mest känd är Jean Bouin Stadium i Paris. Det finns också exempel på broar där det används men i sådana bärande konstruktioner har det ofta krävts dispens från gällande regler. Nyligen byggdes den första europeiska bron där det är tillåtet att köra med bil, den finns i Österrike. Det finns inga tillverkare av den här betongen i Sverige, men det finns några i Europa.

Urs tror att det kommer dröja ytterligare ett antal år innan standarder och annat regelverk har uppdaterats så att UHPC kan få ett rejält genombrott.

- Det kanske kan ta tio år innan vi har tillräcklig erfarenhet för att ta upp detta i standarden. Men materialet används ändå allt mer i allt fler tillämpningar, säger Urs.

Tror på framtiden

Även om materialet nu funnits i flera år fortsätter forskningen för att utveckla det ytterligare. Inom RISE deltar eller har man nyligen deltagit i flera forskningsprojekt för fortsatt utveckling.

Bland annat ett europeiskt projekt för att utveckla fasadelement. Där lyckades forskarna komma ned i vikt från 400 kg per m² till 150 kg per m². Urs hoppas nu att någon från industrin ska tycka detta är intressant och skala upp produktionen.

Ett annat nytt projekt handlar om att utveckla bullerbarriärer av UHPC som kan placeras till exempel längs motorvägar för att minska bullerstörningar för närboende. Här krävs att betongen kombineras med ett mjukare mer ljudabsorberande material.

Han är mycket positiv till den ultrahållfasta betongens framtid:

- Det kommer inte att ersätta standardbetong, för det är inte lösningen för alla problem i byggsektorn, men en del. I framtiden kommer vi att se mer mångfald när det gäller olika tekniker. Då får vi hoppas att vi hinner i fatt med regelverket också.

Martin Wänerholm

Artikeln är en del av vårt tema om Ytskydd.