Viktigt att ytskydda invallningar
Cisterner och andra behållare som innehåller olja, brandfarliga vätskor och andra flytande kemikalier, samt farligt avfall måste vara försedda med ett så kallat sekundärt skydd. Det kan vara dubbelmantling av cisternen eller en vall som ska kunna rymma hela behållarens innehåll.
Anläggningar med flera cisterner har ibland en gemensam invallning för alla cisterner. Den ska då minst rymma den största behållarens volym plus 10 procent av övriga behållares volym.
Sverige har haft en ganska generös lagstiftning kring sekundärinvallningar i jämförelse med övriga Europa, men svenska myndigheters krav på sekundinvallningar har ökat under senare år. Många med gamla anläggningar måste nu därför öka säkerheten i efterhand.
Ett av de företag som jobbar med invallningar är IPM Norden i Iggesund. Där jobbar Greger Sohlman och Tor-Björn Claesson. De höll en föreläsning på Ytskyddsdagarna.
Svårt att se skador
De berättade att cisternfundament i botten på invallningar, alltså den yta cisternerna står på, är särskilt problematiska för ägarna att ha koll på för när cisternerna väl är byggda ser de inte eventuell sprickbildning och andra betongskador.
Det är ganska vanligt med sådana skador. Det är allvarligt, för det innebär att inneslutningen inte är tät längre och inte fyller sin funktion. Besiktningsmän har blivit hårdare när de upptäcker sådana brister, berättade Greger Sohlman.
Anläggningsägarna får då ett åläggande att åtgärda felen. När IPM Norden får sådana uppdrag, och börjar söka orsaken till betongskadorna, upptäcker de ofta att bara cisternfundamentet är pålad inte själva invallningen. Då blir det sättningar och sprickbildningar.
- De flesta gamla cisternfundament har ett fall in mot mitten. Jag rekommenderar att tvärtom ha lägsta punkten runt manteln och högsta punkten i centrum, under cisternen.
Ställer många frågor
Innan IPM Norden föreslår en åtgärdsplan tar de reda på flera olika parametrar som påverkar valet av metod. Vad är det för media som lagras i cisternerna - surt, basiskt? Vad är temperaturen på mediet? Hur länge kan det ligga öppet innanför invallningen vid en läcka innan det måste tas omhand?
Är det olika saker i cisterner med gemensam invallning - fluider som absolut inte får blandas så att det blir en kemisk reaktion? I så fall kanske det behövs en invallning innanför den yttre invallningen.
Hur lagar man då betongsprickor?
- Mindre sprickor kan injekteras med epoxi. Är det mycket sprickor, kanske för att det rör sig mycket, då behövs ett mycket flexibelt ytskyddsmaterial, som polyurea.
Ibland är det bara grus innanför invallningen. Då finns det inget att fästa polyurean på. Då lägger IPM Norden först ut en geotextil, som fästs med tältpinnar. Och ibland består vallen bara av en gruskant som man har sprutat ett tunt lager sprutbetong på. Då låter IPM Norden geoduken gå över kanten på invallningen. Därefter sprutas polyurea över hela textilytan. Ytterkanten fästs med skruv.
Stelnar snabbt
Är betongen bra sprutar IPM Norden på polyurea direkt, utan liner. Det behövs bara blästring först och tejpning av de sprickor som finns. 3 mm polyurea räcker oftast, men det finns fall där man har sprutat på 4-5 mm. Skikttjockleken avgörs av vilket media som lagras i cisternen.
Polyurea stelnar på 30 sekunder. Man kan gå på ytan efter 30 sekunder. En meter med ett 3 mm tjockt skick väger 3,5 kilo.
-Materialet är jättebra mot basisk lut. Vi har gjort många jobb på pappersbruk, berättar Greger Sohlman.
Och livslängden?
- 3 mm säger tillverkaren ger 40 års livslängd, i miljöer som inte är aggressiva. Men det är teoretisk livslängd. Polyureatekniken har bara funnits sedan mitten på 1980-talet, säger Tor-Björn Claesson.
Polyurea har sina begränsningar. Den klarar inte höga syratal och tappar också sina gråa kulör i solljus och missfärgas.
Christer Åkerlundh
Artikeln är en del av vårt tema om Ytskydd.
