23948sdkhjf

Julnötter

Idag har jag haft utbildning i grundläggande samband inom underhåll och driftsäkerhet.

Deltagarna var underhållspersonal, produktions- och underhållsledare samt medarbetare i stabsbefattningar från en basindustri i vårt avlånga land.

Utbildningen görs för att deltagarna skall ha en gemensam plattform i den underhållsutvecklingsprocess som startats upp och fortgår på företaget. Utbildningsdagen präglades av öppen attityd och sen stor vilja att diskutera olika frågor inom området.

En deltagare gjorde ett uttalande som fick mig att fundera lite extra. Han sa ungefär så här när vi diskuterade utveckling: ”Vi får ju hela tiden nya mål. Det är som om vi hela tiden siktar på ett rörligt undflyende mål som vi aldrig uppnår. Det är rätt stressande och ganska frustrerande”.

Jag kan givetvis förstå detta att inte känna att man kommer i mål. Det kan ju innebära att ens arbete känns som ett Sisyfosarbete, en omöjlig uppgift.

Ett sätt att se om saker och ting går åt rätt håll är att titta bakåt i ”kölvattnet”. Tänk dig att du far rätt ut på havet mot horisonten. Då är enda sättet att se att du tillryggalägger en sträcka att titta bakåt i ditt kölvatten.

Så om du har lust, så får du här en liten julnöt att knäcka, för att få en indikation på om ni har färdats i rätt riktning under året. Varje punkt kan utvärderas med hjälp av mallen längst ner. Grunden utgörs av elva utvecklingsfrågor inom underhållsområdet.

  1. Säkerhet. Arbetet med att skapa en säker arbetsmiljö utvecklas åt rätt håll. En säkerhetskultur börjar att etableras och detta syns på valda nyckeltal, till exempel LTI, antal anmälda tillbud och riskobservationer.
  2. Vi utvecklar och nyttjar våra nyckeltal på både taktisk och strategisk nivå. Exempelvis följer vi hur planeringen fungerar veckovis och hur underhållet utvecklas som helhet, samt underhållets påverkan på produktionen.
  3. Vi skapar en funktionell organisation som innehåller de befattningar roller och kompetenser som vi behöver för att driva och utveckla ett högklassigt underhåll. Ansvar och befogenheter mejslas ut, utrustningsansvaret ligger i produktionen eller hos Asset Managers, och man klarar att axla detta.
  4. Vi arbetar med kompetens och kompetensutveckling genom att titta på vilken kompetens vi kan behöva i ett perspektiv av 3-4 år framåt. Vi mäter och utvärderar befintlig kompetens, utifrån detta tar vi fram planer för kompetenstillväxt och -utveckling.
  5. Vi tar fram och arbetar efter tydliga och begripliga processer. Dessa baseras på bästa arbetssätt och blir ett bra stöd i vårt dagliga arbete. Vi arbetar med att följa upp att våra medarbetare förstår och arbetar enligt processerna.
  6. Pro-aktivitet. Vi försöker att ligga före och vara proaktiva. Detta innebär att en allt större del av vårt underhåll blir baserat på utrustningens kritikalitet och vi försöker så mycket som möjligt att nå tillståndsbaserat underhåll.
  7. Planering och beredning. Vi strävar efter en välstrukturerad planering och beredning med en tydlig process. Vi försöker ha koll på att saker och ting planeras och hur vi ligger till samt hur vi lyckas med planering och beredning. Vi önskar en tydlig struktur som medför att de som behöver information har denna.
  8. Operatörsunderhåll. Vårt operatörsunderhåll skall utvecklas steg för steg. Operatörerna tar en aktiv roll i både underhållsuppgifterna och i förbättringsarbetet. Produktionsledningen stöttar aktivt operatörernas underhåll så detta kan genomföras och utvecklas, avvikelser från plan hanteras.
  9. Resultaten av underhållsverksamheten utvecklas i positiv riktning.
  10. Ekonomi skall redovisas så att aktiviteterna i underhållet kan följas. De indirekta underhållskostnaderna (stopp, störningskostnader, med mera) kan summeras och följas. Underhållsskulden i anläggningen kan löpande skattas och följas upp.
  11. Investeringar görs på sådant sätt att lägsta livscykelkostnad beaktas. Resurser finns vid varje investeringstillfälle så att en riktig underhållsberedning av ny utrustning kan göras.

Om du vill utvärdera dina egna framsteg så kan du göra det så här: Utvärdering sker med en skala på 1-4 poäng. Fokus ligger på strategi, resultat och återkoppling (för att förstärka resultaten). Poängskalan kan sättas på detta vis:

  • En (1) Poäng: Ingen strategi, ingen utveckling, ej mätbara resultat av utvecklingen
  • Två (2) Poäng: Otydlig strategi, utveckling sker men i låg takt, vissa resultat mäts men med svag återkoppling och korrigering
  • Tre (3) Poäng: Strategi finns, utveckling ser och ger vissa resultat som mäts och återkopplas men inte helt systematiskt och heltäckande
  • Fyra (4) Poäng: Tydlig strategi, tydliga härledbara resultat av vald strategi. Resultat återkopplas och korrigerar verksamheten

Hur skall man då tolka detta?

Får du över 34 poäng så har du en välfungerande verksamhet och en stark utveckling - världsklass. Har du över 29 poäng så är du på mycket god väg i din utveckling. Har du mellan 20-29 poäng så är det dags att fundera på hur en högre växel skall läggas i. Ligger du under 20 poäng så är det dags för ett riktigt omtag i verksamhetsutvecklingen.

Nyfiken på mer? Hör av dig då! Ha en riktigt god jul och på återhörande!

Per Möller

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063