Nyttan och värdet uppstår först vid användning av en digital tvilling. Digitala tvillingar har använts sedan lång tid tillbaka i svensk industri under benämningar som exempelvis datorbaserade beräknings- och simuleringsmodeller. De har sällan varit uppkopplade men ändå gett en stor nytta och värde till sina användare.

Inom fordonsindustrin används beräknings- och simuleringsbaserad utvecklingsmetodik i stor utsträckning. Här har man alltmer nyttjat dess fördelar de senaste 40 åren.

Det har varit en helt nödvändig väg att gå för att hålla uppe konkurrenskraften på en tuff globalt verkande marknad. Dessa digitala tvillingar supporterar konkurrenskraften med ökad produkt- och tillverkningskvalitet och kostnads- och tidseffektiva utvecklingsprocesser. Exempel på metoder där denna typ av digitala tvillingar används är det som brukar kallas simuleringsbaserad produktutveckling och virtuell driftstagning av en produktionsanläggning.

Nästa logiska och värdehöjande steg i användandet av denna typ av datormodeller är att koppla upp den mot sin fysiska motsvarighet, när produkten eller systemet väl är fysiskt tillverkad och klar att användas.

En uppkopplad digital tvilling tar datormodellen till en ny värdeskapande nivå. Förutom att man kan använda modellen för övervakning av sitt system, kan man nyttja den till att utföra fortlöpande diagnoser och prognoser av systemet samt styra den så att den körs på ett optimalt sätt.

När man väl tar systemet i drift, låt säga en bro eller ett tågsystem, har den en designad och därmed förväntad livslängd. Underhållet planeras (ofta) efter en antagen användning av systemet. En digital tvilling tillför affärsnytta i många olika scenarier. Man kan få kunskap om hur systemet nyttjats genom att med tiden mäta och beräkna nyttjandegraden och på det sättet få värdefull information om underhållsbehov.

Det går även att omvänt styra driften av sitt system för att på ett optimalt sätt planera de underhållsinsatser och investeringar man önskar över tid. Detta skapar stort värde för användarna.

Under det senaste decenniet har det i facklitteraturen och artiklar på internet presenterats allt fler exempel på uppkopplade digitala tvillingar. Applikationerna finns att hitta inom flera branscher. Gemensamma nämnare är system där stillestånd kostar mycket pengar och hög säkerhet är ett krav. Exempel finns inom infrastruktur, elkraftproduktion och flygindustrin för att nämna några.

Trenden är inte lika tydlig i Sverige som den är internationellt. Det finns inget företag eller industri som sticker ut hakan så som GE gör. GE beskriver i sina artiklar och föredrag hur de idag har tusental uppkopplade digitala tvillingar. Trendanalysföretaget Gartner förutspår en närmast exponentiell ökning av digitala tvillingar de kommande åren.

Hänger vi med i Sverige eller är detta bara en digital fluga?

I samband med en rad föredrag och kundmöten under senaste året, har jag tillsammans med kollegor på ÅF, kommit fram till att digitala tvillingar inte bara handlar om värdeskapande och teknik. I dessa dialoger landar man ganska snabbt i konstaterandet att uppkopplade digitala tvillingar verkligen kan skapa värden för många typer av intressenter som specialister, operatörer och ledningsgrupper. Mogen teknik för att skapa dessa finns tillgänglig.

Däremot är vår slutsats att det är en god idé att man tidigt i processen tar med sig frågor som hur införandet av uppkopplade digitala tvillingar påverkar organisationen och dess roller, hur man över tid på ett hållbart sätt utvecklar nya samt underhåller och förvaltar sina befintliga digitala tvillingar.

Jag tror att svenska företag kommer att överbrygga eventuella utmaningar. Jag är övertygad om att konceptet inte är en fluga. Uppkopplade digitala tvillingar har bäring på den digitaliseringstransformation som just nu sker i svensk industri.

Dessutom kan AI-tekniken, som är på mångas läppar idag, nyttjas när man utvecklar digitala tvillingar. För syvende och sist så handlar digitala tvillingar om möjligheten att göra investeringar mer lönsamma. Spara pengar genom att planera underhållsstopp till rätt tillfälle. Producera med högre kvalitet och lägre resursutnyttjande samt lägre risk.

Eller kort och gott bidra till en hållbar konkurrenskraft i svensk industri.

Hans Bjarnehed

Sales Manager, ÅF

VILL DU SKRIVA PÅ DENNA SIDA?

Har du något som du vill argumentera för eller emot, skicka då din text (max 4500 tecken inklusive blanksteg) och en högupplöst bild på dig själv till: christer.akerlundh@nordiskemedier.se

Artikeln är en del av vårt tema om Debatt.