Det är ju inte bara underhållsorganisationen som skapar driftsäkerhet och produktionssäkerhet utan produktionsorganisationen har ju i mycket hög grad en påverkan på resultatet, vidare så har ledningsorganisationen en mycket stor påverkan med strategi och inriktning.

Ett av de återkommande problemen är att de som vi pratar med i företagen ofta anser att organisationen inte har optimal struktur eller innehåll eller så är den otydlig eller i värsta fall båda delarna. Organisationsstrukturen resonerade jag lite om i föregående avsnitt, men nu tänkte jag prata befattningar och roller.

Först lite om nomenklaturen (med Wikipedia som stöd): En Befattning, synonym för "tilldelad tjänst" är en organisationsenhet avsedd för endast en person. En befattning utgör med andra ord den yttersta noden i en organisationshierarki.

En befattning medför som regel specifika uppgifter och ansvar som den som innehar befattningen tilldelas. En persons anställning i en organisation är oftast kopplad till en en befattning som förutsätter en viss kompetens. En person kan dessutom ha flera olika roller i en och samma organisation, t.ex. som underhållstekniker och specialist på vissa teknikområden/applikationer.

Vanliga befattningar/roller inom underhåll är: Asset Manager, driftsäkerhetsansvarig, anläggningsägare, anläggningsansvarig, teknikansvarig, underhållschef, arbetsledare för olika discipliner, underhållsingenjör, underhållsplanerare, underhållsberedare, underhållskoordinator och underhållstekniker (som jag alla väljer att kalla för utförare). Dessa befattningar och roller förekommer i varierande konstellationer i olika företag. Jag tänkte inte att redogöra för hur jag ser på alla dessa olika utan gör ett urval:

Om vi börjar uppifrån så möter vi ofta personer med befattning eller oftare rollen av Asset Manager (förr fick vi gå på banken för att hitta Asset Managers). Denna har som uppgift att förvalta företagets fysiska anläggningstillgångar över hela tillgångens livscykel. Detta är inte en underhållsbefattning, utan en befattning/roll som vi finner nära företagsledningen som är anläggningsägare. En AM:s ansvar sträcker sig över hela livslängden på anläggningen i detta ingår bland annat den långsiktiga planen för underhåll, den övergripande beställningen av underhåll, att rätt underhållsstrategibeslut tas, exempelvis underhålla eller investera. Vidare specificerar en AM hur driften skall hantera och sköta anläggningen för att den skall leverera.

En underhållschefsbefattning kan innehålla många roller. Men det vanligaste fokuset är att ansvara för den löpande leveransen av underhållsaktiviteter i underhållsavdelningens verksamhet. Denna leverans skall ske på mest effektiva sätt och med den kvalitet som krävs. Att utveckla och förbättra verksamheten samt att arbeta med strategier är även det viktiga uppgifter för underhållschefen. Sist men inte minst skall underhållschefen vara ett stöd och bollplank till produktionsledningen i de frågor som berör underhåll och driftsäkerhet.

Arbetsledare eller avdelningschefer har till uppgift (i större organisationer) att leda utförandepersonal, ofta uppdelat i teknikområden. Här tycker jag det viktigt att man faktiskt ser ledarskapet som en specialistkompetens inte något som utövas i mån av tid. En duktig ledare i teknikergrupperna kan fungera som stöd och support i de olika rollerna teknikerna har, samt skall se till att medarbetarna har en positiv personlig utveckling.

Underhållsingenjören skall arbeta med struktur, systematik, förbättringar och utveckling. Han eller hon skall driva en stor del av den utveckling som krävs. Typiska uppgifter är grundorsaksanalyser, upplägg av FU, genomgång av trender stöd vid investeringar, med mera. Jag är av den fasta åsikten att underhållsingenjörer aldrig skall ha underställd personal då detta splittrar deras fokus, dessvärre är detta inte ovanligt.

En annan fråga som ofta ställs är hur många underhållsingenjörer som krävs i en underhållsorganisation. Svaret beror på hur stor organisationen är och hur omfattande och komplex produktionsanläggningen är. Som ”mellan tummen och pekfingervärde” skulle jag säga starta med en och addera en per 15 operativa tekniker.

Underhållsplanerare och underhållsberedare är viktiga roller för att få ordning och struktur på utförandet. På många företag låter man underhållstekniker sköta en stor del av planeringen och beredningen (P&B), personligen är jag inte anhängare av detta då min erfarenhet är att kvaliteten på P&B blir ojämn. En viss del av P&B-arbetet kan göras av utförare men gränserna måste vara tydliga. För mig är P&B utpräglade specialistroller som kräver talang, utbildning, träning och specialisering. En driven planerare/beredare klarar i allmänhet att hålla cirka 12-15 tekniker med arbete och material förutsatt att man eftersträvar kvalitet i verksamheten.

De mer operativa delarna, teknikernas roller och kompetenser, ryms inte i dagens text utan förtjänar en egen artikel. Jag får suga på denna utmaning till en senare artikel.

Har du tankar eller frågor kring dagens artikel så maila gärna dina funderingar.

Per Möller Idhammar AB