Frågan om kopparkapslar är en bra metod eller inte att långtidsförvara kärnavfall i är avgörande i Mark-och miljödomstolens förhandling.

I en testanläggning i urberget i Alperna har schweiziska forskare försökt återskapa en miljö som liknar ett slutförvar av använt kärnbränsle.1995 placerades uppvärmda stålbehållare i bentonitlera 500 meter ner i marken. Där begravdes också bitar av koppar. 2015 grävdes allt upp.

Nu är resultaten färdiganalyserade.

SVT har tagit del av den opublicerade rapporten. Studien visar att det, förutom en allmän korrosion, bildats mikroskopiska gropar i ytan, så kallad gropfrätning, som är upp till 0,1 mm djupa.

De schweiziska forskarna slutsats är att korrosionen uppstått av att det har funnits instängt syre i leran. ”Inga tecken på syrefri korrosion kunde ses på ytorna”, slår rappporten fast.

Svenska SKB, som har utformat metoden med kopparkapslar, är av samma åsikt. Den korrosion som sker i Kärnbränsleförvaret är så långsam och begränsad att den inte hotar den långsiktiga säkerheten, menar SKB.

Korrosionsexperten Peter Szalakos på KTH, som har hörts som expert under domstolsförhandlingen, håller inte med:

– Jag skulle vilja påstå att de som har skrivit det inte är några riktiga korrosionsexperter, för tittar man på deras resultat så ser man att det har varit syrefri korrosion.

Det är en ganska alarmerande rapport, anser han. Får man sådan gropfrätning som testet visat är det en snabb process. Inom 1000 år kommer kapslarna att börja haverera.

Experterna är alltså inte överens om hur bra koppar är för sluförvaring. Inom kort ska Mark- och miljödomstolen säga ja eller nej till att använda kopparkapslar.

Foto: SKB