Tillverkningsindustrins produktivitet har bara ökat sedan 1960-talet. Biltillverkarna är ett bra exempel på det. Inom byggbranschen har produktiviteten snarare minskat under samma tidsperiod.

Fler och fler i den branschen inser att det behövs en radikal förändring för att öka byggbranschens produktivitet - och för att få ner kostnaderna, för det som byggs idag blir för dyrt.

För ungefär fyra år sedan bestämde sig fyra män för att ta sig an den uppgiften: Robert Söderberg, Fredrik Viksten, Anders Moe och Björn Johansson.

- Vi är två doktorer och två licentiater som har bakgrund inom datorseende och maskinintelligens kopplat till att styra robotar. Vi har alla jobbat med det i uppemot 20 år, så tillsammans har ni nästan 80 års erfarenhet, berättar Robert Söderberg.

Kvartetten funderade över vad de kunde göra åt byggbranschens problem och kom fram till att ett sätt att lösa problemet är att försöka införa robotautomation.

Repetitiva arbeten

- Robotautomation passar bäst för repetitiva arbetsmoment, som plattläggning. Många har försökt att skapa en sådan robot tidigare, men det har alltid stupat på seendet. Roboten måste förstå var den ska lägga plattorna. Vi tyckte att uppgiften passade oss bra med vår kompetens.

Kvartetten bestämde sig för att utveckla en robot för plattsättning på stora ytor, som exempelvis i köpcentra och på flygplatser. Projektet blev till ett företag, CBot, med kontor i Linköping.

En aktieemission drog in 3,2 miljoner kronor. Almi Invest, Linköpings Universitets holdingbolag och ett antal privata investerare köpte aktierna. CBot fick också ett lån på 2,6 miljoner kronor från Almi Företagspartner.

Nu finns en avancerad robot, färdig att testas på en byggarbetsplats. Den är ungefär 2x3 meter stor. En portalrobot lägger åtta plattor i rad åt gången, sedan måste maskinoperatören flytta maskinen manuellt för att den ska lägga åtta plattor till.

I snitt hinner roboten med ungefär två plattor i minuten, minst 1 kvadratmeter i timmen. Plattorna hämtas från ett magasin som laddas manuellt.

Roboten har aldrig en dålig morgon utan sätter varje platta med samma höga kvalitet. Den behöver inga fika- eller lunchpauser, behöver inte gå på toa.

Ja, ni fattar.

Två mätsystem

För att roboten ska klara sin arbetsuppgift har CBot utvecklat två mätsystem. Ett som använder lasertriangulering för att få varje platta på rätt plats i förhållande till de andra plattorna och ett lasersystem som som ser till att fogarna blir raka och att plattläggningen blir plan. Det sistnämnda systemet ersätter de snören som plattsättare annars brukar spänna.

Det som har tagit tid för de fyra innovatörerna är att skapa de algoritmer som krävs för att mätningen av alla positioner ska bli exakt. Kvartetten har ansökt om patent för mätsystemen.

Plattorna fästs på betonggolvet med hjälp av torrbruksmetoden, där man inte använder fix utan ett tjockt lager med sand och cement som sedan vattnas med en sand- och cementblandning i vilken plattorna sedan bankas ner. (Det är ett snabbare sätt att jämna ut nivåskillnader i ett nytt betonggolv, utan att behöva lägga flytspackel först).

Ska testas skarpt

Även med roboten behövs mänskliga arbetsinsatser även fortsättningsvis. Roboten klarar inte att lägga skurna bitar mot en vägg, runt en pelare eller brunn. Det är bulkläggningen, de stora öppna ytorna, som är robotens arbetsfält.

Robert Söderberg ser ett par framtida utvecklingsmöjligheter: Dels att skapa en robot som kan förflytta sig själv, dels att utveckla mindre varianter som kan lägga plattor i små rum. Men först måste CBots grundare börja tjäna pengar på den första modellen. De fyra har inte kunnat ta ut någon fantasilön precis under utvecklingstiden…

- Utmaningen nu är att få den att fungera på en byggarbetsplats, där det alltid händer oförutsedda saker.

Intresset från de stora byggbolagen är stort. Plattsättningsfirman Golvimporten har varit knuten till projektet redan från början och har bidragit med sin yrkeskunskap.

- Vi har kontakt med ett antal entreprenörer nu och även kontakter i England och Tyskland. Världsmarknaden är intressant för oss, säger Robert Söderberg.

Christer Åkerlundh

Artikeln är en del av vårt tema om Ytskydd.