Rottneros storsatsar för framtiden
Rottneros Bruk genomför just nu en genomgripande modernisering. Bland annat installeras en ny panna som ska minimera underhållsbehovet.
Nya avvattningspressar, nytt blekeri och nytt torksteg på CTMP-linjen togs i drift i höstas. (CTMP är en mekanisk pappersmassa med kemikalietillsats, som ofta används till kartongtillverkning). Inkopplingarna gjordes under det årliga planerade stoppet i september.
- Vi har haft en extremt bra start, konstaterar Olle Dahlin.
Just nu bygger man för fullt på det som ska bli en ny biobränslepanna på 20 MW, som ska tas i drift vid nästa planerade stopp, i september i år. Med den nya pannan blir bruket fri från sitt oljeberoende och torkenergin blir helt baserad på biobränsle.
- När det gäller pannan har vi valt en fluidiserad bädd med stationär eldstad i stället för en roster, som matar härden med bränsle. En roster ger högre underhållskostnader i och med alla rörliga delar. Det var en viktig variabel när vi valde teknik.
Pannprojektet går loss på drygt 100 miljoner kronor. Minskade framtida underhållskostnader påverkar livscykelkostnaden.
Lättare underhåll
En som har sett fram emot investeringsprogrammet är Mikael Larsson, brukets underhållschef:
- Underhållet kommer att bli lättare nu. Det är modernare saker, anpassade för förebyggande underhåll som vibrationsmätning, centralsmörjning och så vidare. Mycket här har varit från 1950- och 60-talet.
Så det har varit mycket brandkårsutryckningar för er på UH?
- Ja, det kan man säga.
Mikael Larsson lyfter också fram de nya lokalerna som en stor förbättring.
- Nu får vi traverser. Det har vi inte varit så bortskämda med tidigare. Så det blir lättare med alla lyft nu.
Man behåller det befintliga underhållssystemet från IFS och SPM kommer även fortsättningsvis att stå för vibrationsmätningen, men det blir mer och bättre utrustning nu, berättar Mikael Larsson.
Ska röta slammet
Bruket gör också en miljöinvestering på knappt 100 miljoner kronor. Man bygger ut reningsanläggningen med ett anaerobt, alltså syrefritt, steg där slammet ska rötas. Med anaerob rening kan Rottneros göra biogas.
- Vi är i en upphandslingsfas för detta just nu. Planen är att anläggningen ska starta våren 2018.
Att Rottneros genomför så stora förändringar på en gång beror, enligt Olle Dahlin, på att den gamla utrustningen är så till åren kommen att underhållskostnaderna har dragit iväg.
- Det var helt enkelt dags att reinvestera.
Med de nya installationerna i september ökade produktionen med 20 000 ton om året, till totalt 173 000 ton. Men Rottneros nöjer sig inte med det, utan har siktet inställt på 200 000 ton.
- Det är en framtidsinvestering, en satsning på både kvantitet och kvalitet.
Intern konkurrens
Rottneros bruk har planerat denna satsning en längre tid. En långsiktigt strategiplan togs fram av en projektgrupp där både Drift, Projekt, UH och marknad var med. Huvudfrågan var: Hur utveckla utan att behöva bygga ett helt nytt bruk?
Att sedan sälja in planen till styrelsen blev så klart också ett viktigt steg. Det finns en intern konkurrens inom koncernen om investeringsmedlen, med Vallviks bruk. Vallviks satsar nu lika mycket som Rottneros på att modernisera sin produktion.
Hinner ni med att göra så pass stora driftssättningar, som det är fråga om här, under de ordinarie underhållsstoppen?
- Ja, det gör vi. Den förutsättningen är en viktig del av projektupplägget. Det kostar för mycket att stå stilla extra dagar. Och kunderna behöver produkterna löpande, svarar Olle Dahlin.
Hela 400-miljonersprojektet ska vara slutfört vid utgången av 2018.
Christer Åkerlundh
> Put these facts in a coloured box at the end of the main article >
Fakta Rottneros Bruk
Ingår i Rottneros AB och ligger i Sunne kommun.
Huvudägare Rottneros AB: Arctic Paper S.A.
Omsättning Rottneros AB: 1,7 miljarder kronor 2015.
UH-avdelning: 20 man.
Började med järnhantering på 1600-talet.
Övergick till skogindustri 1887, när det första träsliperiet startades.
1980 köpte Carl-Johan Wettergren Rottneros av skogsägarföreningen Vänerskog för en krona.
1987-99 köpte Rottneros AB tre svenska bruk och ett i Spanien. Man hamnade också i kris, men räddades av bankerna med en rekonstruktion.
2009 blev det ny kris, som denna gång löstes med att skulder konverterades till aktier.
2014-15 satsade man på tre nya massaprodukter för olika specialapplikationer som har betalat sig bra.
