- Förnyelsen av ledningsnätet behöver öka rejält. Men istället minskar den. Den förnyelsetakt vi har idag behöver nästan fördubblas på 10 eller 20 års sikt. Så stora är behoven, säger hon.

Underdimensionerade eller slitna rör i kombination med ökad nederbörd kan leda till stopp i avloppen, översvämningar och att infekterat dricksvatten sprids.

– Driftsstörningarna fortsätter att hålla sig på en relativt låg nivå. Vi har fortfarande hög leveranssäkerhet och få avbrott. Den låga förnyelsetakt har alltså ännu inte visat sig i form av växande problem. Men om inte förnyelsen ökar, kommer vi till en punkt då ledningsnäten inte är tillräckligt bra, fortsätter Anna Linusson.

Det är väldigt svårt att avgöra när det inträffar, konstaterar hon. Det går säkert att hålla förnyelsetakten på dagens låga nivå ett tag till, men inte hur länge som helst. Så småningom blir läget akut, varnar hon.

Med dagens förnyelsetakt lär det ta mellan 200 och 250 år innan hela det svenska ledningsnätet är utbytt, bedömer Anna Linusson. Så länge kan man inte räkna med att rören håller.

Häromåret konstaterade Svenskt Vatten i en rapport att förnyelsetakten för vattenledningarna bör ligga på runt 0,7 procent per år och för spill- och dagvattenledningarna på runt 0,6 procent. 2015, som är det senaste året som det finns statistik för, förnyades 0,4 procent av vattenledningarna. Motsvarande andel för spill- och dagvattenledningarna var 0,4 respektive 0,26 procent.

2011 reinvesterades det för sig cirka 4,3 miljarder kronor i det kommunala ledningsnätet. 2015 hade reinvesteringarna minskat till 2,8 miljarder kronor.

– Att investeringarna i det befintliga ledningsnätet minskar har inte alltid med brist på pengar att göra. Många kommuner expanderar och bygger nya bostadsområden vilket kräver att VA-nätet byggs ut och då blir det mindre resurser över till förnyelse av det gamla nätet.