Studien har genomförts av RISE Research Institutes of Sweden, Ramböll Sverige AB och Ekonomihögskolan i Lund. Rapporten baseras på noggranna genomgångar av det bästa tillgängliga statistiska underlaget och har utförts av ledande experter.

- Längre och säkrare går inte att komma i en så här komplex frågeställning, säger Anna Linusson, vd hos branschorganisationen Svenskt Vatten.

Idag investeras 12 miljarder årligen i det svenska VA-nätet. Svenskt Vattens rapport visar att behoven är betydligt högre än så. Ser man rent tekniskt på de behov som föreligger så motsvarar investeringsbehovet under innevarande år 22 miljarder.

Om man började på den nivån skulle utgiften sedan gradvis kunna sjunka. Det är dock inte möjligt att genomföra så stora investeringsökningar på kort tid. Därför räknar rapporten i stället med att investeringarna genomförs under en 20-årsperiod med en nivå av 16,5 miljarder per år.

Det innebär en höjning på 35% jämfört med dagens nivå.

Rapportens samlade bedömning är att avgifterna för kommunalt vatten och avlopp behöver stiga med 100%, alltså fördubblas, i dagens penningvärde under de kommande 20 åren. Därtill kommer inflation som läggs utöver denna nivå. Det innebär en genomsnittlig ökning av taxan per år med 4% utöver inflation.

Även om man bara gör det allra nödvändigaste kommer kapitalkostnaderna att öka eftersom så stor del av anläggningen redan är avskriven. Det skulle ändå innebära en taxeökning på 60% de närmsta 20 åren.

- Ökade investeringar kräver inte bara högre taxor och starkare organisationer – det innebär även fler jobb i branschen. Taxorna ökar från låga nivåer - vatten är billigt i Sverige. Samverkanslösningar där fler kommuner driver VA gemensamt i olika former är också något som behöver öka för att få slagkraftiga organisationer. De som driver linjen att taxan inte får öka snabbare än inflationen förespråkar därför i praktiken en neddragning av vattentjänsternas omfattning och kvalitet, menar Anna Linussson.

Drivande faktorer på investeringsutgifterna är framför allt omvandlingsområden och ökat behov av förnyelse av ledningsnäten. Andra viktiga faktorer som påverkar investeringsutgifterna är befolkningsökningen, klimatanpassning, vattenverk som inte klarar kraven på beredningssteg, ökade krav vid avloppsreningsverk, krav på slamförbränning och återvinning av fosfor samt krav på läkemedelsrening vid avloppsreningsverken.

- Om vi inte gör det här kommer funktionen i våra system inte att kunna garanteras. I värsta fall klarar vi inte att leverera ett säkert dricksvatten och att leva upp till våra miljökrav. Vi kommer få svårigheter att klara att bygga ut till de som behöver och får svårt att klara internationella krav. Det kan det bli en bromskloss för samhällsutvecklingen vad gäller bostadsbyggnad, avslutar Anna Linusson.