Riksrevisionen har granskat effektiviteten i Trafikverkets underhåll av det statliga vägnätet. Granskningen visar bland annat att vägarnas tillstånd har förbättrats sedan 1990-talet – trots en 30-procentig ökning av trafiken och utan att de årliga kostnaderna för vägunderhåll har ökat.

Riksrevisionen identifierar trots detta ett antal faktorer som visar att vägunderhållet i Sverige kan bli mer kostnadseffektivt. Det handlar framför allt om brister i informationen om hur omfattande, och vilken sorts, skador de olika vägsträckorna har. Det gäller både slitaget på asfalten och tillståndet under vägytan.

– Det behövs bättre information om i vilket skick vägnätet är, till exempel vad gäller äldre motorvägar. Trafikverkets svårigheter att beskriva behovet av underhållsåtgärder riskerar att leda till högre kostnader i framtiden, säger riksrevisor Ingvar Mattson.

En annan faktor som begränsar möjligheterna till maximal effektivitet i underhållet är bristen på bekräftade samband mellan vägarnas skick och samhällsekonomiska aspekter.

– Det handlar om att skapa ny kunskap om vid vilken nivå på slitaget som underhåll bör ske för att vi ska nå en högre samhällsekonomisk effektivitet i avvägningen mellan underhållskostnader och till exempel trafiksäkerhet och komfort, säger projektledare Erik Trollius.

Riksrevisionens granskning belyser även Trafikverkets finansiering, som i vissa fall hindrar myndigheten från att genomföra underhållsarbeten vid rätt tidpunkt och till så låg kostnad som möjligt.

– Vi anser att regeringen i det sammanhanget bör överväga om Trafikverket ska få utökat handlingsutrymme att använda sin anslagskredit för att kunna hantera kostnadsvariationer på grund av väderförhållanden och kraftigt förändrade råvarupriser, säger Ingvar Mattson.