Sensorer, sensorer, överallt sensorer!
När vi nu dagligen stöter på begrepp som Industri 4.0, Smart Maintenance, Internet of Things med flera så kallade ”buzz words” så kan det vara på sin plats att hålla i minnet att det är sensorteknik som kommer att göra verklighet av de visioner begreppen i sig beskriver. Inte bara sensorernas förmåga att mäta, utan kanske i högre utsträckning att lagra och sedan distribuera vidare sina mätdata till lämpliga plattformar.
Visionen om Internet of Things har drivit på en utveckling mot sensorer och sändare som är pyttesmå, knappt förbrukar någon ström alls och som kan sända data trådlöst över avstånd på flera kilometer. Läs gärna artikeln i U & D nr 3 om skruven som håller koll på sig själv. För två år sedan hade det inte varit möjligt att ta fram den lösningen, komponenterna fanns helt enkelt inte, medan den nu troligen kommer att vara färdig för storskalig produktion innan året är till ända. En av ”käpphästarna” i utvecklingsarbetet har varit att inte utveckla en speciell, kanske känslig sensor, utan ett fullt fungerande maskinelement som även fungerar som sensor. Det har man nu och redan finns idéer kring att bygga in möjligheter att mäta fler saker än de som är väsentliga för själva skruvförbandet. Tänk vilka möjligheter det kan komma att leda till. Du har problem med en utrustning och kan snabbt skaffa dig ett beslutsunderlag genom att byta ut en skruv på lämpligt ställe till en med inbyggd sensorteknik och sedan börja lagra mätdata.
För inte allt för många år sedan fanns det visioner om att utveckla sensorer som skulle vara så små och oömma att man kan blanda in dem i exempelvis färg. Man behöver alltså inte installera dem, utan bara måla dit dem där man vill mäta. Det var ingen vision tagen bara ur luften, utan gällde möjligheten att göra vägmarkeringsfärg som efter applicering skulle kunna informera om vägens beskaffenhet med avseende på sådant som slitage, rådande temperatur, eventuell halka med mera. Jag vet inte om detta är på väg att bli verklighet, men däremot vet jag att det numera är möjligt att trycka fungerande elektroniska kretsar i tryckpressar, i princip sensorer i färg alltså.
En tanke här, som kanske redan är på väg att bli verklighet någonstans, är korrosionsskyddsfärger som med hjälp av inblandade sensorer själva kan tala om när det är dags för bättrings- eller ommålning.
Det här är ett område där det troligen blir fantasin som sätter gränserna, eller varför inte, leder till att man ser möjligheterna?
Peter Olofsson
