Målet med det framtidsinriktade initiativet Industri 4.0 är att offensivt utnyttja de potentialer som ges av
- den massiva användningen av internet,
- integrationen av tekniska processer och affärsprocesser,
- den digitala avbildningen och virtualiseringen av den verkliga världen och
- möjligheten till ”intelligenta” produkter och produktionsmedel.

Så beskrivs innebörden i det rätt hajpade begreppet Industri 4.0 i den tyska färdplanen för standardisering för Industri 4.0 som organisationerna DIN, DKE (SEK Svensk Elstandards motsvarighet i Tyskland) och VDE tagit fram. Man konstaterar där att Industrie 4.0 (som det stavas på tyska) kräver en utveckling av många olika nya koncept och tekniker. Att omsätta dem i praktiken i industrin kan emellertid bara lyckas om de backas upp av överenskomna standarder, eftersom det bara är sådana som kan skapa den säkerheten för investeringar och det förtroende mellan tillverkare och användare som måste till.

Den tyska färdplanen beskriver ganska utförligt de olika områden där man ser behov av standardisering och inom vilka områden det redan finns en hel del gjort. Skriften har förstås ett tyskt fokus, men perspektivet är globalt. Och det är därför till stora delar relevant också för svenska förhållanden.