Internet of Things: Mjukvarorna ger möjligheter
Tidningen Verkstäderna (förlagskollega till U & D) och IBM arrangerade ett frukostseminarium om Internet of things i World Trade Center i Stockholm den 26 augusti.
Monica Almgren, Verkstädernas chefredaktör, hälsade alla välkomna till seminariet som hade vinkeln Så ska svensk industri bli bäst i världen. Hur löser man utmaningarna? Hur skapar man affärsvärden med hjälp av Internet of things. Det var några frågor Monica Almgren ville ha svar på.
Nyckelteknik
Mikael Dahlgren, forskningschef för ABB Sverige och vd för ABB Corporate research, inledde sitt inlägg Så behåller vi ledningen inom automationsteknik även i morgon med att slå fast att automationstekniken är en nyckelteknik.
– Men, sa han, det här är ingen revolution, det här är något som funnits hos ABB under många år. Se det som en evolution. ABB har satt kunderna i fokus, kopplar samman människor och arbetar interaktivt i det som benämns den fjärde industrirevolutionen. Drivkrafterna är många: Internet of things, 5G, analytics och så vidare.
– Det här, förklarade Mikael Dahlgren, kommer att förändra det vi arbetar med och koppla upp oss mot våra mobiler, och visade upp en liten sensor som idag kan köpas nästan överallt för någon hundralapp.
Att ABB är där förstår vi när Dahlgren berättade om bland annat My robot där industrirobotarna själva kommunicerar med ABBs tekniker hur de mår eller Machsense-r som övervakar alla de maskiner och generatorer företaget levererat världen över. Eller hur man med en liten verktygslåda och en läsplatta kan läsa av det mesta i en anläggning.
Det händer mycket, sa Dahlgren, ABB är mitt inne i en rörelse. Sakerna blir bättre. ABB använder molnet, ABB använder visualisering.
– ABB är väldigt mjukvaruintensivt, sa Dahlgren. Av de 1,5 miljarder som ABB årligen satsar på FoU landar en tredjedel på mjukvarorna.
Behövs fungerande infrastruktur
Jonas Wallberg, ordförande för IoT Sverige och ansvarig för IoT på Teknikföretagen, berättade att med över 3700 medlemsföretag är det naturligt att alla inte kan ligga i framkant.
Han pekade på att digitaliseringen innebär ett paradigmskifte, den påverkar hela industrin. Trenden är densamma världen över, EU satsar, USA satsar. Allt går snabbare. Man ser samma problem, men har lite olika lösningar.
Teknikföretagen deltar i en rad nationella satsningar. De är bra, men behöver bli större.
Utvecklingen går mot att det enkla blir mer avancerat och komplext samtidigt som det avancerade blir enkelt. Avstånden minskar, konkurrensen blir hårdare. Möjligheterna handlar om mjukvaror ut på världsmarknaden.
Digitaliseringen ger nya tjänster och affärsmodeller. Mjukvarorna blir viktigare, affärsmodellerna förändras. Man hyr ut istället för att sälja, man hyr istället för att köpa.
Digitaliseringen påverkar arbetsorganisationen. Det behövs en innovationskultur inom högskolan, incitament för samverkan. Det behövs tillväxt i de mindre företagen. För det krävs förenklade regelverk, skattereformer och innovationsstöd.
– Det måste, sa Jonas Wallberg, finnas en robust och fungerande infrastruktur. Vi måste också påverka utvecklingen där unga blir användare, men inte utvecklare.
Explodera
Förändringarna sker nu och inte i framtiden, slog Ulf Weibahr, Associate Partner, Industrial Machinery Leader, IBM Global fast inledningsvis.
– Antalet uppkopplade prylar kommer att explodera och samlar in information från en allt större kontext. Det kommer att spruta ut en hel del data, förklarade han. Värdet på ekosystemen kommer att bli nästan ofattbart. Tillverkningsindustrin och hälsa/sjukvård blir de stora användarna.
– Men hittills har diskussionerna handlat om de enskilda kunderna, man har inte pratat om industrin, tyvärr, sa Ulf Weibahr.
Utvecklingen går mot allt bredare ekosystem, konkurrensen ökar. Många kunder vill att deras saker ska vara uppkopplade och smarta.
Weibahr berättade att en reflektion han har gjort efter många kunddialoger är att det finns en stor vilja inom svensk industri med dyra arbetskraftskostnader att leverera värde med lägre kostnader.
61 procent av de svenska företagen säger sig arbeta med IoT.
– Utvecklingen ger nya vinster, nya affärsmöjligheter. Utrustning blir tjänster. Tack vare uppkopplingen har man koll på utrustningen och kan därför prissätta sina tjänster på ett säkert sätt – och därmed klättra i värdekedjan.
Megamängderna, Big data, och hur man jobbar med molnet ger ett helt annat avtryck.
– Det är endast tio procent av all data som fångas upp och används. Datan förlorar snabbt i värde vilket ställer nya krav. Analysdelen blir central, sa Weibahr.
IBM satsar, framgången ligger i att fokusera på standarder för att få tydlighet och att ekosystemen ska fungera IBM arbetar med basteknologi och syr ihop ekosystem. Weibahr riktade en uppmaning.
– Allt detta händer nu. Svensk industri måste ta tag i det här nu och inte vänta.
Sverige småduttar
I en avslutande summering gjorde föreläsarna några reflektioner:
Säkerheten?
– En nyckelgrej. Kan bankerna garantera det borde vi också kunna göra det. En förutsättning. Lättare hitta lösningar mot konsumenter, svårare i produktionsmiljöer. Industrin har andra utmaningar.
Hur ligger Sverige i världen?
– Tyskland är bättre på att ta helhetsgrepp. Sverige småduttar. Ska det bli fart i Sverige måste företagsledningarna förstå det här.
Utvecklingen?
– Det kommer enklare molntjänster så att även mindre aktörer har råd att komma med. Det är vägen framåt.
En deltagare undrade om det fanns planer på att ta fram hur mycket det kostar att inte göra något. Det finns ju alltid underlag för hur mycket det kostar att göra något. En intressant fråga som inte fick ett svar denna morgon.
– Mjukvarutbildningen i Sverige är inte upp-to-date, menade Jonas Wallberg avslutningsvis och efterlyste fler matematiker och programmerare. Det är viktigt att veta vad som händer bakom skärmen, inte bara på den.
TEXT PETER HÅKANSSON
FOTO MATS IRSTAM
På bilden Mikael Dahlgren, forskningschef för ABB Sverige och vd för ABB Corporate research håller sitt föredrag.