Flänsförband, som är den dominerande montagemetoden för större rörsystem, kan om de blir otäta orsaka svåra olycksfall, minskad tillgänglighet och stora kostnader. Ett läckande rör inom processindustrin kan vara direkt livsfarligt. Därför har industrin länge krävt en kvalitetssäkring när det gäller kunskapen om risker, procedurer och material bland både extern och intern personal som arbetar med flänsband.

En svensk standard, SS-EN 1591-4 :2013, har också tagits fram, som bland annat kräver praktisk och teoretisk utbildning och certifiering för de som arbetar med cirkulära flänsförband med packningar.

– Enligt standarden ska personal som monterar bultförband på utrustning i driftkritiska trycksatta system, kompetens- och kvalitetssäkras. För att uppnå ett säkert trycksatt fläns- och skruvförband krävs att kompetensen fastställs genom träning, erfarenhet och utvärdering, säger Rickard Sjöblom, projektledare på SSG.

Mot denna bakgrund initierade SSG tillsammans med Inspecta en arbetsgrupp, som skulle se över möjligheten att ta fram en ny webbutbildning om flänsförband. I SSGs arbetsgrupp ingick bland andra deltagare från Preem, Statoil, Bilfinger, Akzo Nobel, SCA, Sulzer Pumps och Inspecta.

– Med dessa starka företag och den samlade kompetens som funnits i arbetsgruppen, har vi fått fram en mycket bra utbildning, säger Rickard Sjöblom.

Webbutbildningen, som var klar i slutet på 2014 och började marknadsföras under 2015, vänder sig till alla anställda inom industrin som arbetar med flänsförband.

– Utbildningen har mottagits mycket positivt. Intresset är stort utan att vi har gjort några större säljinsatser. Hittills har 160 blivit godkända i del ett, 80 i del två medan fyra har examinerats av Inspecta efter del tre, säger Rickard Sjöblom.

Marknaden och behovet är betydligt större än så.

– Vi räknar med att ungefär 8000 personer i Sverige skulle behöva gå utbildningen. I snitt arbetar sju procent av industrins totala arbetsstyrka med förband i tryckbärande anordningar. Av dessa har 42 procent redan någon form av intern eller extern utbildning, medan resten saknar dokumenterad kunskap. Till detta tillkommer att i snitt 40 procent av alla arbeten på flänsförband utförs av entreprenörer, där det tidigare har varit svårt för beställare att säkerställa kunskapsnivån, säger Rickard Sjöblom.

Utbildningen, som bland annat omfattar ansvar, montörsteori, materialteori och praktiskt montörsprov, består av två webbaserade teoretiska delar, som var för sig avslutas med ett kunskapstest, och en kompetenskvalificering.

Del 1 består av teori och grunddiplomering och ger baskunskaper för arbete och kontroll av flänsförband. Del 2 består av teori kring montage. Denna del, som ger access till del 3, är mer inriktad mot montörer och teorin är mer djupgående och praktiskt orienterad. Del 3 består av teori och praktiskt prov med kompetenskvalificering. Efter att denna del har avklarats erhålls ett kompetensbevis.

Den sista delen är i huvudsak ett praktiskt prov, som genomförs på en mobil provningsrigg, där kursdeltagaren får visa sina kunskaper för en examinator. Riggen är utrustad med olika typer av rör med flänsförband av varierande svårighetsgrad.

För kompetenskvalificering krävs att alla delar har klarats av och godkänts. Kvalificeringen måste sedan förnyas vart femte år.

Ett av de företag som genomfört hela utbildningen, inklusive examinering, är MWS Ventil Service AB:

– Det är numera ett krav från många av våra kunder att våra anställda ska ha genomgått utbildningen. Våra anställda saknar inte kunskap. Många dem har tidigare gått andra utbildningar, de har dragit fläns i tjugo år och är vana vid mycket tuffa och tyngre applikationer. Även om utbildningen för vår del rent kunskapsmässigt har varit enkel, blir det ändå en kvalitetssäkring i sig att våra anställda numera har certifikat och är godkända. Det är ett steg i rätt riktning och jag är övertygad om att det här kommer bli ett krav från ännu fler industrier i framtiden, säger Rickard Nyberg, VD för MWS Ventil Service.

För företagen handlar kvalitetssäkringen om stora årliga besparingar.

– Årligen sker bortemot 200 arbetsskador, som kan relateras till rör, slangar, ventiler, kopplingar, gasventiler, kranar och sprutpistoler. Ett 20-tal arbetsolyckor beror direkt på läckage eller stänkning, säger Rickard Sjöblom och avslutar:

– Ett läckande flänsförband, som avger en droppe var tredje sekund och därmed bidrar till ett årligt spill på cirka 150 liter, kan orsaka såväl person- och maskinskador samt behov av miljösanering. Bara ett oplanerat maskinstopp kostar omkring 3000 kronor per minut eller 400 000 kronor om stoppet är över på två timmar. Lägg därtill till att en månads sjukskrivning för en person kostar företaget cirka 40 000 kronor.