Vattenfall pumpar liv i gammalt kraftverk
Vattenfall har stora planer för det gamla kraftverket i Juktan. Kraftstationen byggdes under fem år på 1970-talet och Vattenfall berättar att huvuddelen av arbetet bestod av bergsprängning, som sammanlagt ledde till en utgrävd volym på 1,8 miljoner kubikmeter där den totala volymen jordschaktning och dammfyllnad uppgick till 1,4 miljoner kubikmeter.
1978 invigdes anläggningen, som blev Sveriges största och första pumpkraftverk.
Ett pumpkraftverk är inte vilken anläggning som helst. Det använder sjöar som magasin och för över vatten mellan sjöarna via stora tunnlar, kraften genereras när vatten pumpas från högre belägna sjöar till lägre belägna.
I Juktans fall var det sjöarna Storjuktan (i Juktån som mynnar ut i Umeälven), Storuman (i Umeälven) och Blaiksjön, som ligger 210 meter över havet, som utgjorde magasin.
1996 byggdes verket om till ett vanligt vattenkraftverk, och det har sedan dess fungerat just som ett sådant.
Vattenfall vill nu se om det går att göra om kraftstationen till ett pumpkraftverk igen, tanken är att det i så fall ska vara i drift 2032 och ha en kapacitet på upp till 315 MW.
Varför vill man då göra om kraftverket? Vattenfall uppger att en förstudie visar att en ombyggnad är både lönsam och tekniskt möjlig och 2023 togs de första stegen till förprojektering.
När projektet nu går vidare spelar en specialbyggd grävmaskin en viktig roll. Nästa steg är nämligen att genomföra en hel rad tekniska undersökningar, till exempel ska pumpanläggningens tunnlar inspekteras med hjälp av en avancerad undervattensfarkost.
Nordkust Maskin har levererat en specialbyggd grävmaskin som ska transportera både farkosten och annan mätutrustning till vattentunnlarna. Hösten 2024 påbörjades det projektet, läs mer här om den hyttlösa grävarens oförutsägbara äventyr i en ogästvänlig miljö.
Så fungerade Juktans pumpkraftverk
Kraftverket använde tre sjöar som pumpmagasin, förenade med tunnlar.
Sjöarna var (är) Storjuktan, Storuman och Blaiksjön.
Vid kraftproduktion tappades vattnet från Blaiksjön till Storuman, vilket gav en nettofallhöjd på ungefär 270 meter.
På grund av höjdskillnaden på ungefär 60 meter mellan Storjuktan och Storuman motsvarade energiförbrukningen för att pumpa vattnet från Storjuktan till Blaiksjön, trots förluster, den energi som gick att producera mellan Blaiksjön och Storuman.
Tack vare att Juktån avleddes till huvudälven på en högre höjd än tillflödets naturliga utlopp kunde vattnet även användas i tre befintliga kraftverk i Umeälven. Detta gav en ytterligare produktion på 140 GWh per år.
Källa: Vattenfall