Stora trender pekar mot en intressant infrastrukturproposition
Det här är en text från Tågföretagen.
I Tågföretagens remissvar till inriktningsunderlaget tydliggjordes bland annat avsaknaden av ett tydligt mål för den svenska infrastrukturen. Vad vill vi uppnå och vart vill vi vara? För att kunna allokera medel och prioritera borde det vara logiskt att fastställa övergripande strategiska mål för transportsystemet. Behovet av fungerade infrastruktur – inte minst järnväg – kan inte betonas nog.
Förutsättningarna skulle enkelt kunna ändras. Av Landsbygds- och infrastrukturdepartementets remissammanställning över inriktningsunderlaget framgår att en lång rad statliga myndigheter, regioner, och andra remissinstanser efterlyser en ökad målstyrning i transportpolitiken. Typiskt sett borde då målstyrningen utgå från regeringens prioriterade strategiska mål för transportsystemet.
Årets Almedalen präglades på många sätt av seminarier och samtal med fokus på infrastruktur och investering därav. Järnvägsbranschens gemensamma vision 2050, som kan vara en inspiration till kommande infrastrukturproposition och nationell plan, fick en del utrymme.
Tågföretagen var medarrangör till ett större seminarium (Färden mot vision 2050 är påbörjad) med bland annat JBS Vision för 2050 ( Lansering av järnvägens vision – Sverige växer med järnvägen ) fokus: ”Transportsystemet för oss närmare – Sverige växer med järnvägen”. Det blev en kavalkad av perspektiv på järnvägens roll för samhällsutvecklingen och näringslivets behov.
Ska man ge sig på en summering är det att beslutsfattare, näringsliv och bransch är alltmer överens om att infrastrukturen är avgörande för framtiden. Men det råder enorma investeringsbehov där vissa, kritiska sträckningar, fortfarande inte fungerar. Även vår bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson deltog vid seminariet och konstaterade att visionen är en bra grund att stå på samt att konkreta åtgärder är avgörande för att förverkliga visionen och få till tillförlitlig järnväg som stärker jobb och tillväxt.
Och så är det – på grund av brister i infrastrukturen upplever vart fjärde företag att viktiga investeringar står på spel – vilket långsiktigt kan leda till att 400 000 jobb går förlorade. Frågan belyses utförligt i Omtag Svensk Järnvägs senaste rapport ”Industribroms eller industrilyft” Industrilyftet – Omtag Svensk Järnväg.
Dock, oavsett konkretiseringen av visionen i form av en färdplan blir finansieringen av nödvändiga åtgärder i infrastrukturen fortsatt en het fråga. Under årets gång, vilket speglades i Almedalen, har synen på alternativ finansiering, på alternativ organisation av utbyggnad av infrastruktur och på budgetramverkets överskottsmål förändrats. Inte minst kan vi se tendenser till anpassad politik som bättre fångar de stora behoven, exempelvis den KD:s ändrade linje gällande överskottsmålet, där man vill se att staten lånar till samhällsinvesteringar.
Därför är det nu tid att blicka mot hösten och infrastrukturpropositionen och i den beakta hur de nya trenderna hanteras. Givetvis handlar det om hur mycket medel som tilldelas järnvägen men också hur åtgärder kopplade till underhållsskulden och kapacitetsbristerna kommer att prioriteras.
