Kritiserad planering utredd
Av Den fysiska planeringen spelar stor roll för hur landets mark och vatten används.
I det arbetet ingår att göra avvägningar, inte minst mellan olika allmänna och enskilda intressen, statens markanspråk spelar en avgörande roll i detta, något som märks till exempel genom politiskt antagna mål, olika ekonomiska stimulansåtgärder, lagstiftning och sektorsplanering.
Frågan om fysisk planering anses alltså viktig och nu har den utretts av Lena Erixon, tidigare generaldirektör för Trafikverket.
Hennes uppdrag var att identifiera hur staten på ett samordnat vis kan redogöra för sin uppfattning om hur mark och vatten på lång sikt bör användas på ett sätt som ger tydligare förutsättningar för en långsiktigt hållbar användning, samt en effektiv fysisk planering och prövning.
Hon skulle också föreslå en struktur för hur nationell fysisk planering kan utformas samt vilka frågor och intressen som bör omfattas av en sådan planering.
Arbetet med studien påbörjades den 29 augusti 2022. Den 29 september i år överlämnades utredningen till infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
– Lena Erixon har haft i uppdrag att genomföra en förstudie om nationell fysisk planering. Hon föreslår en struktur för hur den nationella fysiska planeringen kan utformas samt vilka frågor och intressen som bör omfattas av en sådan planering. Detta är nödvändigt för att Sverige ska stå väl rustat inför framtiden, säger Andreas Carlson.
Lena Erixon förklarar i studien att man under arbetets gång identifierat ”omfattande brister” där kritiken som framkommer är både omfattande och besvärande – den ska bland annat beröra den nuvarande lagstiftningen och dess tillämpning, avsaknad av nationell tydlighet och nationell målbild, bristande förmåga att nationellt hantera en ökande överstatlig påverkan,
Hon har därför dragit slutsatsen att det finns ett stort behov av en förnyad fysisk planering i frågor som rör statens anspråk på mark- och vattenområde. Hon anser också att det som behövs är en ny samlad planlagstiftning, alternativt en genomgripande översyn av nuvarande lagstiftning.
I utredningen föreslås tre alternativa vägar framåt för svensk fysisk planering och den nationella nivån: ny nationell planeringsnivå, nationell målbild respektive aktiv förvaltning.
Tre tilläggsförslag finns också, dessa ska enligt utredaren underlätta samarbetet mellan olika planeringsnivåer och mellan olika aktörer: regional sektorsplanering, process för sekretessbelagda intressen samt förenklad prövning av mindre åtgärd på nationella vägnätet.
Hela studien kan läsas här.
