Öppet brev till infrastrukturministern
De som skrivit under ser brister i Trafikverkets förslag till nationell plan för infrastrukturen, det vill säga hur de statliga anslagen på 799 miljarder kronor, ska användas under perioden 2022-2033 .
De tycker till exempel det saknar stora satsningar på Mälarbanan och Värmlandsbanan, något de menar är en ”oacceptabel brist som behöver korrigeras skyndsamt”.
Brevskrivarna understryker att förslaget till nationell plan behöver ses över för att skapa en effektiv och modern järnvägstrafik mellan Oslo och Stockholm.
I brevet skriver de till exempel att ” Att det inte finns medel i planen för att ens börja åtgärda de stora brister som Trafikverket själva redovisat på sträckorna är för oss svårt att acceptera. Det kommer att skapa stora problem för tågtrafiken i Värmland och Mälardalen redan i närtid. Det riskerar dessutom i förlängningen att försvåra för en effektiv och modern järnvägstrafik mellan Oslo och Stockholm. ”
Brevskrivarna uppmanar ministern att tänka om och hävdar att mycket tyder på att en snabbare järnvägsförbindelse mellan Oslo och Stockholm inte bara är samhällsekonomiskt utan även kommersiellt lönsam. De uppmanar därför ministern att ”skyndsamt” sätta igång den gemensamma utredningen med Norge och prioritera nödvändiga investeringar på Mälarbanan och Värmlandsbanan.
Hela brevet, och vilka som undertecknat det, kan läsas nedan.
Öppet brev till infrastrukturminister Tomas Eneroth – näringslivet vill ha besked om Oslo-Stockholm
Att ta tåget mellan Oslo och Stockholm tar idag drygt fem timmar. Delar av sträckan består av enkelspår på hundra år gamla stambanor, från tiden då Norge och Sverige var i union.
Längs sträckan bor ungefär 3,5 miljoner människor och här finns också ett pärlband av högre lärosäten som förser våra verksamheter med viktig kompetens. Oslo, Karlstad, Örebro, Västerås, Eskilstuna samt Stockholm är samtliga stora tillväxtmotorer och noder på idealiska järnvägsavstånd mellan varandra.
Att få till en modern och kapacitetsstark järnvägsförbindelse med en restid under tre timmar mellan huvudstäderna skulle bli en injektion för tillväxt och utveckling i stråket och gynna hela Sverige.
Så sent som i december 2020 rekommenderade Jernbanedirektoratet (jfr Trafikverket) den norska regeringen att påbörja en fördjupad utredning av en ny gränsöverskridande förbindelse mellan länderna. Efter det har det fattats ett majoritetsbeslut i norska Stortinget om att påbörja en möjlighetsstudie kring projektet.
Det har även lagts ett regeringsuppdrag om att påbörja arbetet tillsammans med Sverige. Det är tydligt att man från norsk sida signalerar en stor vilja av att komma igång det gemensamma arbetet. Vi uppfattar också att du uttryckt att det är viktigt att hitta långsiktiga svensk-norska samarbetsprojekt och att förbindelsen Oslo-Stockholm borde utredas.
I förslaget till ny nationell plan för transportsystemet som Trafikverket nyligen presenterade vill myndigheten se en fördjupad utredning av stråket Oslo-Stockholm med hänvisning till det uppdrag som den norska regeringen gett Jernbanedirektoratet.
Det är väldigt positivt att skrivningarna nu finns men vi har egentligen svårt att förstå varför vi inte redan nu kan lägga motsvarande uppdrag i Sverige? Det är viktigt att arbetet kan starta skyndsamt.
Samtidigt är det med blandade känslor som vi läste förslaget till ny nationell plan från Trafikverket. I förslaget finns inga stora satsningar på vare sig Mälarbanan eller Värmlandsbanan med.
Satsningar på dessa bansträckningar har både varit en tydlig prioritering och klar förhoppning från en rad aktörer i stråket. Det handlar om förhållandevis små åtgärder som skulle ha stor betydelse.
Att det inte finns medel i planen för att ens börja åtgärda de stora brister som Trafikverket själva redovisat på sträckorna är för oss svårt att acceptera. Det kommer att skapa stora problem för tågtrafiken i Värmland och Mälardalen redan i närtid. Det riskerar dessutom i förlängningen att försvåra för en effektiv och modern järnvägstrafik mellan Oslo och Stockholm.
Kompetensförsörjningsfrågan är en av våra tids stora samhällsutmaningar och företagen kommer behöva större upptagningsområden för att klara av framtidens behov. Kompetensförsörjning handlar både om att få tillgång till större volymer av arbetskraft och möjligheten för företag att hitta rätt kompetens.
Om vi i stråket ska kunna bibehålla en hög konkurrenskraft måste våra förutsättningar att kompetensförsörja förbättras.
Det förutsätter i sin tur att det går att röra sig fritt mellan städer med effektiva pendlingsförbindelser. En kapacitetsstark, tillförlitlig och modern järnvägsförbindelse i stråket mellan Oslo och Stockholm skulle skapa helt nya möjligheter.
Näringslivet vill och måste resa hållbart. Nu finns en möjlighet att knyta ihop Sverige och Norge med en modern och grön förbindelse.
Det finns mycket som tyder på att en snabbare järnvägsförbindelse mellan Oslo och Stockholm inte bara är samhällsekonomiskt lönsam utan också kommersiellt lönsam.
Vi uppfattar att det just nu finns ett starkt intresse för att utreda möjligheten i Norge.
Sätt därför skyndsamt igång den gemensamma utredningen med Norge och prioritera nödvändiga investeringar på Mälarbanan och Värmlandsbanan.
Carin Bergendorff, Epiroc i Örebro
Anders Bergstrand, Volvo CE i Eskilstuna
Daniel Andersson, KPro i Västerås
Patrik Rylander, Drillcon i Nora
Sara Sjöborg-Wik, Myrina Invest i Örebro
Mikael Bohman, Sparbanken Västra Mälardalen i Köping, Arboga och Kungsör
Marie Lindholm, Norén & Lindholm i Västerås
Robert Asplund, Advokatfirman Lindahls i Örebro Lars Wingefors, Embracer Group i Karlstad
Anders Fredriksson, Löfbergs i Karlstad
Fredrik Berghel och Olle Hulteberg, Inission i Karlstad
Mikael Liljestrand, Volvo CE i Arvika
Malin Kilian, Valmet i Karlstad
Pär Emanuelsson, Uddeholm i Hagfors
Christian Lenander, Klaravik i Karlstad
Anita Sjölander, Nordic Paper i Karlstad
Anders Kjällström, Branäsgruppen i Karlstad
Jenny Emerén, Handelskammaren Mälardalen
Frida Johansson, Handelskammaren Värmland
Andreas Hatzigeorgiou, Stockholms handelskammare
bildtext