Debatt: ”Sverige behöver fler yrkesutbildade”
I en debattartikel i Dagens Samhälle berättar nio deltagare i Industrirådets arbetsgrupp för kompetensförsörjning hur de menar att Sverige ska få fler yrkesutbildade.
Industrirådet finns till för att följa och främja tillämpningen av Industriavtalet och består av företrädare för samtliga parter.
Nyligen lämnade Lars Stjernqvist över sin utredning om planering och dimensionering av gymnasial utbildning till regeringen. Det är en angelägen utredning. Gymnasial utbildning fungerar inte tillräckligt bra i dag – varken för ungdomar, vuxna eller näringslivet. Särskilt inom industrin är problemen tydliga. Antalet sökande till de industritekniska utbildningarna är få.
Så inleder debattörerna och förklarar därefter att skolor ofta inte har råd att investera i nya och uppgradera gamla maskiner och lokaler. Dessutom tvingas flera lägga när sina utbildningar.
Kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna för svensk industri. Enligt Svenskt Näringslivs årliga rekryteringsenkät uppger sju av tio industriföretag att det är mycket eller ganska svårt att rekrytera yrkesutbildad arbetskraft.
Förslaget att i högre grad styra gymnasial utbildning efter arbetsmarknadens behov är därför positivt. Flera av förslagen i utredningen liknar lösningar som industrins parter länge försökt driva inom ramen för industrins egen utbildningsplattform, Teknikcollege.
De skriver att de som parter inom Industrirådet ser tre avgörande delar.
En del är att kommunernas samarbete kring gymnasiala utbildningar måste öka.
Många gymnasieutbildningar är dyra och svåra att motivera för små kommuner med få sökande. Därför välkomnar vi utredningens förslag om att minst tre kommuner bör gå samman för att gemensamt planera och erbjuda utbildning. Våra erfarenheter från Teknikcollege visar att detta är nödvändigt för att kunna erbjuda ett mångsidigt utbildningsutbud med hög kvalitet inom både gymnasiet och yrkesvux.
En annan del menar de är att arbetsmarknadens behov måste styra utbildningarna.
För att styrningen ska fungera, bör nyetableringar av utbildningar som ensidigt tillgodoser elevernas val begränsas. I det här sammanhanget är det viktigt att poängtera att kvalitet ska styra – oavsett huvudmannaskap.
Den sista del de vill lyfta är att yrkesutbildning aldrig får bli andrahandsval eller en stängd dörr för vidare studier.
Vi uppmanar därför utbildningsminister Anna Ekström (S) att se till att grundläggande högskolebehörighet finns med i yrkesprogrammen redan från början, men att den kan väljas bort eller bytas ut mot ytterligare yrkeskurser.
Skribenterna menar att industrin behöver ta ett större ansvar.
Vi måste visa på alla de möjligheter som ett jobb inom ett industriföretag innebär. Vi behöver visa blivande gymnasieungdomar att svensk industri är högt digitaliserad, att vi står för omkring 80 procent av exportnäringen och att vi är en del av lösningen på den globala klimatkrisen.
Sammanfattningsvis anser de att:
För att industrin ska kunna fortsätta bidra till svensk sysselsättning och välstånd krävs det kompetenta medarbetare. Därför behövs en mer flexibel och behovsstyrd gymnasieskola och yrkesvux.
Mats Andersson expert kompetensförsörjning, Teknikföretagen
Olle Dahlberg utredare kompetensförsörjning, Sveriges Ingenjörer
Kenneth Edvardsson ombudsman, GS Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch
Nils Hannerz chef forskning och innovation, IKEM
Jesper Hedin utredare kompetensförsörjning, Industriarbetsgivarna
Josefine Larsson utredare kompetensförsörjning, IF Metall
Henrik Smedmark utbildningsansvarig, TMF och Grafiska företagen
Karin Thapper ansvarig kompetensförsörjning, Livsmedelsföretagen
Kristine Wiklund expert kompetensförsörjning, Gröna Arbetsgivare
