Har balanserat flera generationer
PGK Service i Norrköping har driftsatt en balanseringsmaskin och fått flera generationers erfarenhet på köpet.
Balanseringsmaskinen tillverkades 1972 av Vibrationsteknik AB.
- Det är en riktigt familjemaskin. Balanseringsmaskinen tillverkades av min bror och användes först i fabriken där vår far jobbade. Den användes för delar till gasturbiner. Jag har uppdaterat mätsystemet ett antal gånger genom åren. Senast var det för 16 år sedan, berättar Olov Lindholm som är vd på Vibrationsteknik för U&D.
Nu har Vibrationsteknik uppgraderat maskinen med den senaste generationens balanseringssystem vilket förbättrat snabbheten och precisionen. Mjukvaran körs under Windows 10. Och alla som använder den har dessutom fått utbildning på maskinen - av någon som verkligen känner till dess anor.
- Nu har maskinen installerats och provkörts och operatörer har fått utbildning av min son Lars, säger Olov Lindholm och fortsätter:
- Den används fortfarande för delar till gasturbiner av samma generation men även för andra typer av fläktar och rotorer i sitt nya hem.
Balanseringsmaskinen är på 5,5 ton och har precis balanserat en 800 kilos rotor åt EFO i Grums.
Hur länge kan en balanseringsmaskin uppgraderas?
- I praktiken hur länge som helst, man byter mätsystem vilket är det som utveckats över decennierna. Själva mekaniken är närmast outslitlig - man behöver byta lite slitdelar ibland som lager och så.
Vad är det som skulle kunna göra att det inte längre är möjligt?
- Då den inte är byggd av några specialdelar så kan den repareras så länge det finns plattjärn och svets. Om drivsystemet som är original till slut går sönder så är det enkelt att byta till ett modernt idag.
Vad är skillnaden på en äldre uppgraderad balanseringsmaskin i jämförelse med en nytillverkad?
- Det går att köpa maskiner med samma princip även idag men kanske inte så stora som standard.
Moderna maskiner byggs oftare som styva maskiner.
- Där mäter man lasten från obalansen vilket gör att man kan balansera direkt utan kalibreringskörningar vilket gör processen snabbare när man hela tiden har olika objekt. Om de är bättre eller ger optimal precision kan man diskutera men de är snabbare vilket ibland är viktigt.
- Ofta behöver man bara den specade precisionen och har aldrig behov av att uppnå "så bra det är praktiskt möjligt" vilket kan vara ett vanligare krav för delar till högvarvsmaskiner.
Han berättar att den senaste styva maskin de moderniserade fick ett moderniserat mätsystem och nya givare. Innan dess hade maskinen inte behövt service sedan den var ny för 30 år sedan.
- Däremot kan man inte uppnå det stora viktområde som den här och andra maskiner av den här typen klarar - i det här fallet 0,2 kilo till 5,5 ton, om man köper nya styva maskiner. För att täcka det området måste man köpa två maskiner.
Även montaget skiljer sig åt.
-En sådan här maskin kan stå var som helst. En styv maskin måste ha ett specialfundament. Så det man vinner i ställtid kostar i investering vilket väl är ganska vanligt idag.