Kostsamt underhåll för att hålla kyrkobyggnaderna öppna
Svenska kyrkan är ålagd att hålla kyrkorna öppna. För att kunna göra det krävs ett löpande underhåll. Till skillnad från vad många tror är det ingenting som staten går in och bekostar.
Svenska kyrkans församlingar och pastorat är ålagda att vårda och bevara de kyrkor, kapell, klockstaplar och inventarier som är skyddade enligt kulturmiljölagen. Kyrkorna ska också hållas öppna och tillgängliga.
Som en kompensation på grund av lagens inskränkningar på nyttjanderätten bidrar därför staten årligen med pengar till kostnadskrävande och antikvariskt motiverade insatser. Men det gäller inte för drift- och underhållskostnader.
– Drift och löpande underhåll berättigar inte ersättning vilket innebär att den faktiska insatsen för församlingarna egentligen är betydligt större. Många projekt genomförs också helt utan kyrkoantikvarisk ersättning. Det kan vara ombyggnationer eller anpassningar för att du och jag som besökare ska få en bättre upplevelse, säger stiftsantikvarie Anna Güthlein.
Det staten kompenserar är de mer- eller överkostnader som uppstår då särskilda hantverksmetoder och materialval måste användas i kulturhistorisk bebyggelse och den specialistkompetens som anlitas för att utföra uppdragen.
– Många tror att det är den kyrkoantikvariska ersättningen som står för hela kostnaden att bibehålla kulturarvet vad gäller kyrkobyggnader, klockstaplar och inventarier, men man glömmer ofta att den statliga ersättningen bara ska täcka de antikvariska överkostnaderna. Alltså måste församlingarna bekosta en stor del av renoveringarna själva. Ersättningen räcker heller inte till alla projekt, utan stiftet tvingas oftast avslå hälften av alla ersättningsberättigade ansökningar. Ibland söker församlingarna ersättning på nytt nästa år, eller så bekostar man allt ur egen ficka, säger Anna Güthlein.
I Västerås stift har fått ungefär 27,6 miljoner kronor i kyrkoantikvarisk ersättning för renoveringar som ska genomföras under det kommande året. Ersättningen når dock inte alls upp till det totala vårdbehovet, som för 2021 uppgår till nästan 59 miljoner kronor.
Renoveringen av Grangärde kyrka är det enskilt största projektet. Planering och förprojektering har pågått under flera år för att få fram så bra handlingar som möjligt och för att resursoptimera det kommande bygget. En bristande konstruktion i det gamla betongbjälklaget från tidigt 1900-tal medför att hela golvkonstruktionen måste bilas bort och ersättas med en ny, klimatsäker lösning. Församlingen har hela tiden arbetat nära stiftet, länsstyrelsen och arkitekten för att allt ska falla på plats.
Stiftsstyrelsen fördelar bidraget till församlingarna efter samråd med länsstyrelserna. Utöver den kyrkoantikvariska ersättningen fördelar även stiftsstyrelsen ett inomkyrkligt utjämningsbidrag på drygt 5 miljoner kronor som komplement till den statliga ersättningen.
