Hon kan bli ny LO-ordförande
Om LOs valberedning får som den vill blir Handels ordförande Susanna Gideonsson ny ordförande för LO.
– Det är känns stort att vara valberedningens förslag. Jag är både stolt och rörd, säger Susanna Gideonsson.
Hon är 57 år och uppväxt i Norrbotten, boende i Umeå. Sedan 2014 är hon ordförande för Handelsanställdas förbund och har lång facklig erfarenhet.
Hur ser Susanna Gideonsson på LOs utmaningar?
– Utmaningarna för LO och svensk arbetsmarknad är många och svåra. Tillsammans och med enighet kan vi klara dem. Coronakrisen har tydligt visat att utan arbetare i alla sektorer stannar Sverige. Sådant vi inte tidigare tänkt på har blivit övertydligt. Utan pappersarbetare inget toapapper, utan handelsarbetare inga butiker, utan undersköterskor ingen fungerande vård.
– Det ansvaret och den tyngden måste börja synas i lönekuvert och i politik för ökad jämlikhet.
– För att samhället ska fungera och att LO-förbundens medlemmar ska kunna sköta sina jobb är det avgörande att välfärden är stark. En bra barnomsorg, skola och kollektivtrafik är grundläggande, och det är också arbetare som håller dem igång.
– Arbetare tar hårda smällar och utsätts för svåra risker. Arbetare kan inte jobba hemifrån. Krisen har tydligt visat vikten av trygga jobb och starka trygghetssystem.
– LO:s uppgift är att tillvarata samtliga arbetares intressen. Det viktigaste är att vi inser att vi har gemensamma intressen. Högerpolitik och nyliberal ekonomi är ett hot mot alla arbetare, oavsett bransch. Vi vill alla ha ett jämlikt samhälle och trygga jobb.
– Svensk arbetsmarknad står inför en omdaning. Tjänstesektorn växer och med den en stor facklig utmaning. Erfarenheterna från kvinnobranscher i den föreslagna ledningen kommer vara viktiga för LO. Ska den svenska modellen överleva måste facken bli bättre på att organisera arbetare i dessa sektorer.
– Det handlar även om att teckna kollektivavtal med plattformsföretag och multinationella jättar som i andra länder skämt ut sig som fackföreningsfientliga.
– Under coronakrisen har facken växt. Tiotusentals har blivit medlemmar, facken är mer relevanta än på länge. Nu bryter vi utvecklingen av en sjunkande organisationsgrad. Det är bra inte bara för LO utan för den svenska modellen i stort. Facken måste organisera fler unga, personer med otrygg anställning, personer som är nya i Sverige. Facket måste finnas i människors vardag och visa att vi behövs och att vi tar kampen för trygga jobb och bättre villkor.
Den 15 juni får vi svaret. Det är nämligen då, på LO-kongressen som valet sker.
