Elvägar – statens ansvar
– Vi ser att stora delar av utbyggnaden skulle kunna finansieras genom brukaravgifter, som därmed skulle kunna ägas och drivas av en privat operatör. Av flera skäl bedömer vi ändå att det är bättre att staten tar på sig huvudmannaskapet för elvägarna. Därigenom undviker man drifts- och underhållsproblem som kan uppkomma om två skilda aktörer ska dela på ansvaret för väg och kontaktledning, säger Maria Börjesson professor vid VTI.
Elektrifiering framstår som den viktigaste åtgärden för att minska vägtrafikens utsläpp. Forskare från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI har analyserat förutsättningarna att samtidigt uppnå företagsekonomisk och samhällsekonomisk lönsamhet vid investeringar i elvägar avsedda för tunga lastbilar.
Branschorganisationen Bil Sweden bedömer att 80 procent av alla nya personbilar kan vara helt eller delvis elektrifierade år 2030 förutsatt att elnät och laddinfrastruktur hinner byggas ut i tillräcklig takt. Goda möjligheter till batteridrift finns också för lokal och regional busstrafik samt för distributionsfordon.
För tunga lastbilar i fjärrtrafik blir räckvidden med batteridrift däremot otillräcklig varför kontinuerlig tillförsel av el från en kontaktledning är ett alternativ. Men eftersom teknikutvecklingen på sikt kan leda till att det blir billigare för åkerierna att använda batteridrift även på långa sträckor är investeringar i elvägar förenade med viss risk.
Tre alternativa elvägsnät studerades och samtliga alternativ är samhällsekonomiskt lönsamma. Det största elvägsnätet som omfattar Stockholm–Malmö, Malmö–Göteborg och Göteborg–Jönköping, minskar utsläppen på sikt med ca 1,2 miljoner ton. Det motsvarar en tredjedel av dagens utsläpp från alla tunga lastbilar i Sverige.
