Riksdagspolitiken saknar kunskap att möta digitaliseringen som samhällsfråga
Tankesmedjan Fores har släppt en policy brief, studie Politikens förmåga att hantera digitaliseringen: riksdag och riksdagspartier.
– När man tittar på hur digitalisering behandlats som politisk fråga, blir det tydligt att begreppen fylls med olika innehåll beroende på forum och avsändare. I riksdagsmotioner kopplas digitalisering ofta till inrikespolitiska budgetval, medan det i andra delar av politiken kopplas till den europeiska digitaliseringsstrategin och rådande lagar och förordningar, säger Jonas Andersson Schwarz, redaktör av policy briefen och vetenskaplig rådgivare och forskare på Fores.
Han menar att digitalisering som politisk fråga rör sig mellan departement, myndigheter och politiker. Olika vinklar och sakfrågor verkar avlösa varandra. Ett år är det big data, nästa algoritmer och nu är det artificiell intelligens, AI.
– Vi tror att många, framförallt bland mer etablerade makthavare som statsråd och riksdagsledamöter, tyvärr saknar tillräcklig kunskap och förståelse som krävs för att bemöta digitaliseringen som samhällsfråga och ta kloka, strategiska men samtidigt visionära beslut, menar Jonas Andersson Schwarz.
Under 2020 kommer Fores programområde Digitala samhället att fortsätta lyfta frågan om politikens förmåga att hantera digitaliseringen. Betoning kommer ligga på samhällsnyttor och värden utöver de rent vinstorienterade som tillförlitlighet, långsiktighet och etiskt ansvarstagande, samt digital kompetensförsörjning i bred bemärkelse.
– Genom att sammanföra experter och politiker kan vi skapa en nödvändig kunskapsgrund för att Sverige ska kunna möta digitaliseringen på bästa sätt, och undvika fallgroparna, säger Jonas Andersson Schwarz.
