Var är svenskarna?
– Representationen i arbetsgrupperna i IEC TC 120 behöver bli mer balanserad. Idag domineras arbetet av asiatiska delegater och batteritillverkare.
Den som efterlyser ett större svenskt, och europiskt, engagemang är Anna Nilsson från Vattenfall Eldistribution. Hon deltog i det senaste mötet i den tekniska kommittén IEC TC 120, Electrical Energy Storage Systems, i Busan i Sydkorea.
Samarbetet handlar om energilager som komponent i elsystemet, oberoende av vilken teknik som används för själva lagringen. Med hjälp av standarderna blir det lättare för beställare att specificera och jämföra olika energilager. Hittills har arbetet resulterat i två internationella standarder, som också antagits som svensk standard, och tre tekniska specifikationer.
Av de två standarderna är den ena en gemensam, internationell lista med termer och definitioner (SS-EN IEC 62933-1) och den andra behandlar systemegenskaper och provningsmetoder (SS-EN IEC 62933-2-1).
De tre tekniska specifikationerna beskriver planering och bedömning av elektriska energilagringssystem (SEK TS 62933-3-1), miljöfrågor (SEK TS 62933-4-1) och överväganden beträffande säkerhet (SEK TS 62933-5-1). När man fått mer erfarenhet från fältet ska de tre specifikationerna ses över och bli ”riktiga ” standarder.
Arbetet med dessa standarder och vägledningar sker alltså i ett internationellt samarbete, i den internationella organisationen IEC. IEC är en internationell standardiseringsorganisation, liksom ISO, men verksamheten i IEC är koncentrerad till sådant som berör el och elektronik – områden som ISO därför inte arbetar med.
För arbetet har IEC satt upp en särskild teknisk kommitté, IEC TC 120, Electrical Energy Storage (EES) Systems. Svenska företag, myndigheter, organisationer och högskolor är välkomna att delta, och sätta sin prägel på, arbetet genom den svenska referensgruppen SEK TK 120 inom SEK Svensk Elstandard - den svenska standardiseringsorganisation som är medlem i IEC.
– Att delta aktivt i arbetsgrupperna inom IEC TC 120 är mycket givande rent kunskapsmässigt, då de asiatiska delegaterna sitter på mycket kunskap från projekt som drivits i de asiatiska länderna. Samtidigt finns det en stor möjlighet att delta i arbetet kring standardisering av en framväxande teknik där utvecklingen sker mycket snabbt, säger Anna Nilsson.
Tyngdpunkten ligger på systemaspekter och på interaktionen med elsystemet och bland de fortsatta arbetena för IEC TC 120 nämner Anna brandsäkerhet.
– Efter att antal bränder i lagringssystem med Litium-jon-batterier har kommittén påbörjat ett arbete som rör brandsäkerhet. Man har haft ett dokument som cirkulerat under året, där man bland annat kategoriserat olika batterisystem och beskrivit hur risker ska hanteras. IEC TC 120 behöver framöver arbeta mer med interaktionen mellan energilagringssystem och elnät, exempelvis vilka krav som bör ställas på lagringssystemen för att de ska bidra till nätstabilitet i ett system med allt mindre roterande massa.
En fråga som diskuteras i kommittén gäller hur energilager kan bidra till att reducera utsläpp av växthusgaser och hur det ska beräknas. Framöver har man också som förslag att arbeta med vilka krav som bör ställas på mobila energilagringssystem, för att de ska kunna användas i olika miljöer.
Andra frågor som diskuteras är hur olika slags risker ska hanteras samt hur acceptansprovning FAT och SAT ska definieras och utföras. Arbetet kan också breddas för också inkludera cybersäkerhet.