Forskningsinstitutet Swerea, som ägs av staten och industrin, har fått en ansökan beviljad hos innovationsmyndigheten Vinnova om att ta fram prototyper. En första prototyp är redan testad. Nu ska en andra version tas fram.

Sensorn är, enkelt uttryckt, trådar som gjuts in i järnvägsrälsen. Trådarna känner av temperatur, vibrationer, spänningar och tryck, och kan på så vis rapportera in när det finns risk för rälsbrott eller andra skador. En intelligent räls, kan man säga.

Sensorernas uppgifter sänds till ett datoriserat övervakningssystem, som gör själva riskbedömningen. Målet är att sprickbildningar ska kunna upptäckas så tidigt att operatörerna kan reparera utan att det behövs ett stopp i trafiken.

– Forskningen verkar lovande, säger Raul Carlsson, forskare och projektledare vid Swereas gjuteriinstitut i Jönköping, till TT.

Tack vare dagens 3D-printteknik kan prototyper bli klara över en natt.

– Det har ökat hastigheten att utveckla vår kunskap och våra idéer, säger Raul Carlsson till TT.

Inom två år hoppas han kunna visa att sensorerna verkligen fungerar i en bit metall. Men innan sensorerna sedan sitter på svensk järnvägsräls kommer det att ha gått betydligt längre tid. Det återstår att kontrollera att säkerhetskrav och standarder uppfylls och så måste materialtester visa att rälsens hållfasthet inte försämras.