Det är Josefin Thoresson, nybliven doktor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, som har följt ett projekt där ca 600 hyreslägenheter i stadsdelen Östra Sätra, ägda av det allmännyttiga kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna, skulle renoveras och energieffektiviseras.

Medarbetare i bostadsbolaget arbetade för att i samband med renoveringen förändra husens energisystem. Det skulle ske genom att energieffektivisera, öka produktionen och användningen av småskalig förnyelsebar energi, samverka med de boende och även arbeta för att minska de boendes energianvändning.

Det som sedan genomfördes under renoveringen var åtgärder som isolering av fasader, borttagna köldbryggor, byte till treglasfönster och byte av ventilationssystem. Det var åtgärder som inte innebar några förändringar för arbetet med underhåll, ingen förändrad relation till energibolaget och inte heller några förändringar för de boende.

– Politikerna sätter upp höga energi- och miljömål, men det blev svårt för bostadsbolaget att genomföra sina planer eftersom energiarbetet inte tilläts kosta något extra och inte heller fick förändra något i grunden. Ambitiösa energimål är en sak, men innebörden tolkas på olika sätt och alla behöver inte vara överens om hur målen ska nås eller vilka prioriteringar som behöver göras. Det skapar konflikter, säger Josefin Thoresson i ett pressmeddelande.

Att sätta upp solpaneler på taken som bostadsbolaget föreslagit stoppades exempelvis. Det kommunala energibolaget Gävle Energi motarbetade småskaliga energiproduktionsanläggningar i Östra Sätra, vilket innebar att bostadsbolaget inte längre ansåg att investeringen kunde betraktas som affärsmässig.

– Ingenjörerna i bostadsbolaget ville satsa på långsiktigt hållbara lösningar för framtiden medan ekonomerna hade ett kortare tidsperspektiv. De åtgärder som genomfördes var de som kunde passera bolagets egna ekonomiska lönsamhetskrav, konstaterar Josefin Thoresson.

Den ändrade lagen för allmännyttiga bostadsbolag som trädde i kraft 2011 och hur den tolkades av bostadsbolaget fick också stor betydelse för hur energiarbetet genomfördes.

– Lagändringen fick effekten att den minskade möjligheten för bolaget att satsa på mer långsiktiga effektiviseringar eftersom det på kort sikt skulle minska bolagets vinst. Låga värmekostnader och att skapa nya attraktiva bostadsområden ansågs också av kommunledningen vara viktigare än att satsa resurser på att göra husen i ett miljonprogramsområde mer långsiktigt energieffektiva och resurssnåla.

Hur generella tror Thoresson att resultaten från projektet i Gävle är?

– Det är svårt att säga. Man talar ju ofta om hur tröga bostadsbolagen och byggbranschen är att ta till sig nya idéer, men här visar det sig att vi behöver lyfta blicken. En utmaning är bristen på en tydlig styrning som ger större tyngd till energifrågorna. Idag är energifrågorna lätta att prioritera bort när kostnaderna ska ställas mot bevarandeaspekter, tillgänglighetskrav eller bolagens ekonomiska avkastning. Miljö och energi anses viktigt, men förändringarna får inte ha några konsekvenser för befintliga arbetssätt eller relationer.