Om lagningar….
Det senare föranledde en ny googlesökning, där ”lagar” byttes ut mot ”reparerar”. Bland sådant som bedöms kunna reparera sig självt inom några år kan nämnas betong och plast, medan hår och hud redan kan detta, i och för sig med hjälp av diverse redan framforskade produkter med varierande prislapp.
Varför funderar jag då på detta? Jag vet inte riktigt egentligen, mer än att de där notiserna om material som påstås kunna självläka och maskiner som ska kunna laga sig på egen hand har en tendens att fastna i minnet. Visst låter det bra med exempelvis färgskikt där en eventuell skada kan repareras av materialet självt och idéer om att maskiner inte bara ska analysera tillståndet på vissa komponenter, utan även kunna byta dessa själv är både intressanta och visionära. Det lär dock dröja innan vi är där, om det någonsin händer på riktigt.
Är då forskning och utveckling på de här områdena onödig? Det tror jag inte alls, men jag har en känsla av att resultaten kommer att komma till mer nytta i utveckling av material och lösningar som inte kan laga sig själva, men som däremot inte går sönder. Det känns logiskt på något vis.
Med denna lilla fundering hälsar jag välkommen till ett nytt underhållsår med U & D.
Peter Olofsson