Debatt: ”Begreppet eftersatt underhåll är problematiskt”
Av Hans Lind, professor i fastighetsekonomi, tidigare verksam vid KTH, och som bland annat forskat och undervisat om underhållsstrategier skriver i en debattartikel hos Svenska Dagbladet att begreppet underhållsskuld är ett problematiskt begrepp.
I artikeln skriver Hans Lind att underhållsskuld tolkas som att det finns underhåll som borde ha genomförts tidigare, men att det finns olika synsätt vad det gäller som är rätt tidpunkt för att genomföra en underhållsinsats.
”Först behöver det preciseras vad som menas med underhåll. I fastighetssektorn står underhåll för åtgärder som vidtas för att återställa ursprungligt skick. Det täcker till exempel att måla om väggar i en bostad, asfaltera om vägar och att byta ut komponenter, till exempel växlar och elstolpar på järnvägen. För enkelhets skull antas här att det handlar om utbyte av komponenter, och frågan blir vad som är rätt tidpunkt för att byta ut en komponent.”
”Ett synsätt innebär att man ska satsa på förebyggande underhåll och byta ut komponenter innan de börjar gå sönder. Ett alternativt synsätt är att man väntar till något går sönder och byter ut dem då. Den senare strategin förutsätter att man snabbt kan åtgärda fel för att minska problem för kunden.”
Vidare skriver han att det finns problem kring förebyggande underhåll. Bland annat hur lång en komponents livslängd är och att det är flera faktorer som spelar in. Exempel han tar upp är järnvägsväxels livslängd beror på materialets kvalitet, hur bra tillverkningen fungerade, hur bra banvallen preparerats, hur noggrant monteringen genomfördes och kvaliteten på hjulen på de tåg som kört över växeln.
”En faktor som styr valet av strategi är hur stora konsekvenserna blir om något går sönder. Det görs mer förebyggande underhåll på flygplan än på bilar! Det borde vara mer förebyggande underhåll på Malmbanan än på vanliga tågsträckor eftersom det där inte finns några alternativ. Blir det enstaka stopp på en vanlig tågsträcka så går det att sätta in bussar för passagerarna och godståg kan ledas om.”
Hans Lind tar upp en tredje strategi som innebär att det görs inspektioner av avläggningen regelbundet och att man byter ut komponenter som är mer slitna än normalt. Men att även där finns gränsdragningsproblem.
”Hur mycket mer slitna ska komponenten vara för att det ska vara rationellt att byta ut dem? Sätter man gränsen för acceptabelt slitage lågt så byts saker ut som ofta skulle hålla flera år till. Sätts gränsen för acceptabelt slitage högt kommer några komponenter gå sönder innan nästa inspektion görs. Komponenter kan dessutom plötsligt gå sönder utan att det fanns tydliga tecken innan. Även här blir det alltså mycket viktigt med en bra strategi för att hantera situationen när fel uppstår.”
Debattartikeln sammanfattas i att Hans Lind anser att det behövs mer kritisk granskning. När siffror presenteras om eftersatt underhåll bör journalister kräva tydliga redovisningar av vilka antaganden som gjorts och vilken underhållsstrategi som kalkylerna bygger på. Vidare anser debattören att ansvariga myndigheter bör tydligt redovisa vilka underhållsstrategier de använder för olika delar av anläggning.
”Eftersom begreppet eftersatt underhåll är så problematiskt är det särskilt viktigt att ansvariga fokuserar på att som grund för en saklig debatt redovisa underhållsstrategier, strategier för att hantera fel och data om hur anläggningar faktiskt fungerar.”
Detta är en debattartikel, åsikterna är skribenternas egna.
