I ett land som Sverige, där vi inte är främmande för relativt stora mängder nederbörd, skulle man kunna tro att just vattenförsörjningen inte är ett särskilt stort problem. Vi vrider på kranen, tömmer vasken och tar långa bad utan att fundera nämnvärt på var vattnet kommer ifrån eller var det sedan tar vägen. På så sätt är vi extremt privilegierade.

Men det hela är faktiskt inte så enkelt som det vid första anblick ser ut. Våra kommunala bolag som ansvarar för vattenförsörjningen står under allt ökande press från såväl medborgarnas som myndigheternas förväntningar. I synnerhet tre stora frågor tror jag är av yttersta vikt när vi synar vattendistributionen, globalt så väl som här hemma i Sverige, i sömmarna. 

1.       Trycket från klimatförändringarna

Vatten är en industri som är mer av ett offer än en förövare när det kommer till klimatförändringar. En ständigt växande befolkning leder till en stigande efterfrågan. På en global nivå är det här ett oerhört problem och ökande efterfrågan förväntas överträffa utbudet under de kommande 20 åren. Drastiska åtgärder måste vidtas innan dess.

Förutom de senaste årens torka på många håll i världen har svåra översvämningar varit en följd av klimatförändringarna. I Sverige får trenden med mildra vintrar och följande varma somrar effekt i form av allt varmare grundvatten och vattennivåerna sjunker i oroväckande takt. Detta utgör ytterligare ett stort problem för vattenförsörjningsföretagen. Översvämningar ökar sannolikheten för miljökatastrofer som avloppsläckor, vilket kan resultera i stora böter för det aktuella vattenverket.

Under de senaste åren har vattenförsörjningsföretagen satsat hårt på hållbara initiativ och teknik för att minska vattenförbrukningen. Det är en pågående och tuff kamp som kräver att nyckelmedarbetare är utrustade med de tekniska verktygen för att utföra sitt arbete utan avbrott, ofta i hård terräng och dåligt väder. 

2.       Pressad drift

Ur ett operativt effektivitetsperspektiv måste vattenverken hitta ett sätt att fortsätta leverera det flöde av rent vatten som kunderna förväntar sig. Detta samtidigt som ofta åldrande infrastruktur kontinuerligt uppgraderas, läckor repareras och påverkansarbete sker för att få användare att bli mer effektiva i sin vattenförbrukning.

Reparation av otäta rör i marken är redan en stor prioritet för vattenförsörjningsföretagen. Det kräver en kontinuerlig hög prioritering av både nödvändig arbetskraft och rätt teknik för att kunna upptäcka läckor och hantera reparationer med minsta möjliga olägenhet för konsumenterna, allt under tidspress. Incitamentet är att minska mängden icke intäktsgenererande vatten (vatten som går förlorat innan det når kunden) och sedan möjliggöra en besparing på vattenräkningen. Fram till relativt nyligen var det inte ovanligt att en tredjedel av allt vatten försvann på vägen till kunden, även små förbättringar ger med andra ord betydande resultat. 

3.       Politisk press

Sist men inte minst har svenska vattenbolag under de senaset åren också utsatts för allt strängare lagstiftning. I Sverige har vi fått en mängd nya lagar som reglererar allt från säkerheten kring infrastrukturen till rent miljömässiga aspekter, inte minst för att skydda en alltmer utsatt grundvattentäkt. I en tid som dessvärre allt mer präglas av illvilliga hot är just essentiell infrastruktur som vattentillgång givetvis något som måste skyddas – i en utsträckning vi inte ens kunde föreställa oss för tjugo år sedan. Vattenkvaliteten i sig måste också värnas, våra vattenreningsverk arbetar hårt för att kemilkalier och ämnen som inte ska finnas i rent dricksvatten hålls borta.

Det är med andra ord onekligen utmanande tider för vattenförsörjningen i Sverige. Som aldrig förr förlitar berörda aktörer sig på teknik, digitalisering och smarta lösningar för att leverera en tjänst vi alla inte bara förväntar oss – utan bokstavligen måste ha för att överleva. Det ska med andra ord bli oerhört spännande att följa hur våra vattenbolag tar sig an dessa tre stora utmaningar.